Gott nytt år

Jahapp då har ännu ett år förflutit i ens liv, ett år som har präglats av både roliga och tråkiga händelser oh upplevelser! Att ens försöka sammanfatta alltsammans skulle ta ett år bara det, så därför skiter jg i det. Men du och jag kan ju annars komma överens om att jag skippar det för att inte tråka ut just dig ;-) Vad händer då detta år? Inte vet jag! Det enda jag vet just nu är att jag ska följa Vita Hästens fortsatta kamp mot allsvenskan i hockey, och Frölundas kamp mot SM-guldet. Sen kommer sommaren, och lagom till sommaren tar min utbildning slut, vilket medför att ganska stora förändringar kan komma att ske i mitt liv (förhoppningsvis inte till det sämre dock). Men slår mardrömsscenariot in, att man blir arbetslös, då vetetusan hur man ska gå vidare... Så sammanfattningsvi kommer detta år, 2009, bli ett år där det i princip kan gå hur som helst. Antingen kan det gå riktigt bra, eller så kan det gå käpprätt åt h-e. Eller... det kan BARA gå bra, det finns inget annat alternativ! Glöm det jag skrev först. Sen får man ju inte heller glömma den kommande speedwaysäsongen!!! Kan bli riktigt kul förutsatt att ekonomin tillåter det! Men nu har jag tjötat tillräckligt för denna gång. Vi hörs imorn!

Sist men inte minst vill jag förresten citera min mormor, som innan hon begav sig hem ikväll, kom med 2009 års skönaste citat; "jaha då var det (år) 209 då"!

GOTT NYTT ÅR ALLESAMMANS ÖNSKAR JULTUPPEN ANTI! (ps skönt att få första inlägget för i år på IK. sug på den du älgen)

stress

ttjena tjenda dagboken!

just nu är jag minst sagt stressad. klockan är redan över midnatt och om mindre än 6 timmar ska jag upp för ännu en hård arbetsdag... men innan jag ens får den stora äran att sova så ska jag plugga, dvs skriva på en uppsats som jag egentligen inte har motivation att skriva i dagsläget. och med tanke på hur trött jag är just nu blir inte heller stavningen den allra bästa! men i alla fall. det ska gå! innan jag lägger mig måste jag förövrigt även se på gårdagens (tors) avsnitt av julkalendern som jag inte har hunnit se på grund av brutal stress, utbrändhet och ett livligt msn-fönster. msn-fönster har en förmåga att dra tid likt en p-automat drar pengar ur ens plånbok. jag avslutar dagens lilla inlägg med ett lundellcitat:

JAG GÅR OCH FISKAR, EN CHANS ATT ANDAS IN, ANDAS UT!

Farväl morfar :-(

Visst är livet riktigt fascinerande? Roligt, fantastiskt och utmanande. Men samtidigt är även livet så simpelt, så förutsägbart, så tragiskt. Allting har alltid ett slut och tråkigt nog gäller även detta våra egna liv, det enda som egentligen är riktigt värdefullt. Under hela ens liv träffar man nytt folk och testar på olika grejer, man bygger upp sin egen lilla värld. Men tillslut tar livet en vändning. Kompisar kanske flyttar, folk har inte tid att umgås på grund av jobb... och därtill dör också folk. Man kan egentligen undra vem döden är värst för, om det är för offret själv eller om det är för de anhöriga. För offret tas allting ifrån en, hela den värld som man varsamt byggt upp kring sig, men samtidigt behöver man inte heller sakna den i och med att man lämnar jordelivet. Dessutom kan även döden vara befriande efter en längre tids sjukdom. För de anhöriga finns det dock inget positivt alls. För varje person som dör skapas ett tomrum, ett svart hål som aldrig någonsin kan fyllas igen. Man lär sig med tiden att reparera hålen, man lär sig gå vidare, men i det inre kommer alltid tomheten att finnas kvar, ända in i slutet.

Jag är dålig på att skriva texter som denna, men vad jag vill ha sagt är egentligen att min morfar avled ikväll. Han somnade lugnt och stilla in i sin säng och jag önskar honom en fridfull vila i all evighet. Jag hoppas att han har det bättre där han numer befinner sig. Farväl morfar, jag älskar dig. 


Kort men tänkvärt inlägg

Man lever bara en gång, men flera gånger kan man dock se livets unika händelser passera i revy. Allt som krävs är bara att man är på rätt plats vid rätt tidpunkt. Med andra ord gör man sig själv en tjänst om man lever sitt liv på "rätt" sätt från början...

Förövrigt kommer morgondagen bli intressant, då ska nämligen jag och resten av kommando peking hjälpa Johan Gyllenstierna ombord på ett tåg som ska åka till Stockholm!

/Anti

Hmm

Jahapp så var det åter måndag igen.. Eller är det fredag? Hmm, det är nog fredag, fast egentligen  bryr jag mig inte, för oavsett vilken vardag det än må vara så måste man ut i kylan för att ta sig till plugget/jobbet. Snart ska jag dra, men först ska jag lyssna klart på YES SIR I CAN BOOGIE med BACCARA, eller ABBA som Deve tror har gjort låten! För övrigt såg jag en splitterny svart Ferrari när jag gick hem igår, den var vacker, nästan lika vacker som den pizza som jag ska smälla i mig idag!!!!! Jag måste dock reservera mig för att det eventuellt kan komma att ätas annan mat. Men nu är låten slåt... så ciao!

ANTI - VÄRLDENS BÄSTA ANTI!

Jag är trött, mycket trött. Trött på det mesta. Men just för tillfället skiter jag i det och försöker ha kul även om det ibland är svårt. Fast det var egentligen inte såhär som jag hade tänkt att inleda dagens inlägg, så vi gör ett nytt försök nedan... :P

Idag har jag, Deve och Paddan varit i Krokek där vi spelat in en jäkla massa material till en del av den film som vi håller på att producera under vårt magisterår. Mer om filmen kan du förövrigt läsa här: http://landskapsresan.blogg.se/
Det mesta tror jag gick bra, men det är i och för sig svårt att vet vad som är bra och dåligt när man inte har någon större erfarenhet av liknande arbeten. Så huruvida man anser att det gick bra eller ej är en helt psykologisk fråga.

Det enda jag vet att jag är missnöjd över är min egen insats som "programvärd", det gick inte alls speciellt bra. Allt som är sååå enkelt att läsa upp i normala fall blir sååå mycket svårare när man har en kamera framför sig. Det låser sig helt enkelt, man glömmer bort ord, blandar ihop ord... Jag tror helt enkelt att det finns någon slags psykologisk "spärr" som inte tillåter mig att lyckas fullt ut, men som tur är så har jag chansen att revanschera mig senare under året. Sämre kommer det i alla fall inte att bli!

Roligast idag var när jag och Paddan besökte Emma, Beatrice, Gabriel, Sigurd och alla de andra trevliga små fåren ute i Krokek. Jag kommunicerade skickligt med dem och tror faktiskt att jag blev en i gänget, de verkade acceptera mig i alla fall, inga spydiga kommentarer eller liknande. Visserligen gäckade Gabriel lite sliskigt ibland, men han var nog bara avundsjuk för att han inte var lika lång som mig. Efter en stunds konversation hittade Paddan och jag några äpplen som vi bjöd våra nyvunna vänner på. Vilken festmåltid! Äpplena åts upp som småbarn käkar glass i solsken! Mest åt Gabriel, så han kan nog vänta sig en rejäl bakfylla imorgon bitti (om nu får blir fulla av äpplen). Emma var däremot lite mer avvaktande, hon luktade mest på äpplena, men åt inget. När vi gick därifrån sprang fåren efter oss och ropade "kom tillbaka, kom tillbaka!!!". Det var inte utan att man fällde en liten tår inombords.

Bortsett från detta var även gårdagen mycket trevlig! Då var jag, Deve, Johan Gyllenstierna och Ankan på ishockey, det var toppmatch i division 1E mellan Vita Hästen och Örebro. Efter en jämn första period tog Vita Hästen över matchen totalt och vann mycket välförtjänt med 4-2 inför 1791 åskådare! Förövrigt tippade vi allihopa slutresultatet innan matchen började och jag tippade då på just 4-2. Det gjorde även herr Gyllenstierna först, men han valde dock att ändra sitt tips för att inte ha samma som mig. Men även Johan förtjänar trots allt lite beröm där! Ankan och Deve tippade inte rätt siffror, fast båda tippade i alla fall på vilket lag som vann matchen. Bilder från matchen finnes här: http://antep.se/bilder/hest-orebro.php

usch ja...

så var det äntligen helg igen, ska bli oerhört skönt att få ta igen sig lite efter en psykiskt jobbig vecka med tandläkarbesök samt fem dagar i plugget med sämre självdiciplin än någonsin. igår (fredag) var förresten jag och resten av kommando peking ute på en pizzeria i peking där vi köpte oss.. just det, en varsin pizza. paddan köpte dock en kebabtallrik, och han satte sig dessutom vid ett annat bord än oss andra. om det berodde på att vårt bord var överfyllt med grejer ska jag låta vara osagt! vad jag alltid blir lika förvånad över när jag och kommando peking är ue och äter är att jag är den ende som alltid äter upp maten som jag får serverad till mig. även när jag inte själv väljer vart vi ska käka så äter jag upp allt. varför köper man egentligen mat om man inte äter upp den? i så fall kan man istället köpa en barnpotion! mat är en lyxvara som icke skall förkastas i en unken soptunna! mat ska avnjutas och mätta, man ska helt enkelt bli belåten efter en måltid, något som jag alltid blir. men inte nog med att maten är en lyxvara. att äta upp maten är också ett tacksamhetstecken till de som tillagar måltiden, ett tacksamhetstecken till de som får ta hand om disken. så resten av kommando peking; skärpning! är upp er mat och visa tacksamhet till de som får oss att överleva! 

vad händer nu under helgen då? till att börja med ska jag nu ta och sova. därefter, när jag vaknar, ska jag arbeta med en del saker som egentligen borde göras redan nu. under söndagen kommer jag även gå på vita hästens första seriematch för säsongen, detta då tranås kommer på besök. i nästa vecka ska jag sedan rycka upp mig rejält. det kommer inte bli något "youtubande" i plugget, ingen musik, ingenting. det enda som ska göras är det som måste göras, dvs projektarbetet!

/anti

drömmar kan också göra ont

drömmar kan också göra ont. det fick jag erfara i natt då jag för första gången på mycket längde drömde en dröm! i denna dröm träffade jag en mycket speciellt människa som jag inte träffat på väldigt många år. drömmen förtäljde inte exakt hur vi träffades, men mötet var ändå så oerhört verkligt, så oerhört vackert. då jag inte hade träffat människan på väldigt länge visste jag inte vad denne tyckte om mig, men efter en stunds prommenerande började vi prata mer och mer med varandra och det hela slutade med att vi satt på ett mysigt fik där vi fortsatte vår konversation. relationerna växte sig allt starkare, allt var så äkta, jag ville inte vakna. men säg den glädje som varar för evigt. jag vaknade jag upp, och faktum är att jag ganska länge var osäker på om jag drömt eller om jag verkligen upplevt det som jag precis sett spelas utt i mitt huvud.

drömmar är ganska intressanta fenomen, och ibland kan även drömmar göra ont att vakna upp från!

/anti

fy faan vad bittert

ibland är livet bittert. just nu är livet lite bittert, men ändå inte fullt så bittert som det i värsta fall hade kunnat vara. jag är dödligt sjuk (förkylning), jag har lika många "uppgifter" att slutföra som jag har småmynt i plånboken (4-5st) men framförallt åkte indianerna ur sm-slutspelet i speedway under tisdagskvällen. men jag är inte den som klagar. jag är snarare den som klagar över att jag inte klagar så mycket som jag borde klaga med tanke på hur bittert livet är just nu. idag hann jag inte ens se på idol, så det måste jag se på något sätt. det enda glädjande idag var att jag fick tag på en mycket sevärd dokumentär om giacomo agostini (världens kanske bästa roadracingförare genom tiderna). sen var det i och för sig ganska kul i plugget också. det blev inte så mycket gjort den här gången, men det var i alla fall roligt med betonining på "rrrrrrr", som smålänningarna brukar säga.

nu kom jag förresten på att jag måste skryta med hur jäkla duktig jag är, vilken pluggis jag är. jag är inne på min femte sida av kompetensavgränisngen och jag är ganska långt ifrån klar. max antal sidor för skiten är satt till just 5 sidor, men detta kommer jag spräcka lika enkelt som det är lätt att göra mål på frölunda i powerplay för tillfället. och nej, det är inte bra, för då måste jag börja ta bort mina oerhört väl valda ord som jag slitit så hårt med att plita ner... men nej, nej, jag är inte den som klagar. jag är den som klagar över att jag inte klagar över det som jag egentligen borde klaga över!

tack för mig, nu ska jag sura!!!!!!

/anti

Anti - en idrottare? Knappast!

Nu är det kväll igen, eller snarare natt. Det var länge sen jag satt och filosoferade, men nu är det äntligen dags igen, eller änterligen som alla IG-barn hade skrivit. Ikväll har jag suttit och arbetat framför datorn. Jag har bland annat beskärt över 60 bilder i photoshop och uppdaterat en hemsida 2-3 gånger. Det kanske inte låter så jobbigt rent fysiskt... och det är det inte heller. Däremot är det ganska ansträngande rent psykiskt att koncentrera sig konstant och aldrig få vila ut ordentligt. Och blir man "seg" mentalt så orkar man inte heller göra någonting fysiskt. Det är antagligen därför jag sitt här och grubblar, när jag istället hade kunnat gjort nåt annat, typ sova. För att leda detta resonemang vidare så kan man konstatera att jag, på grund av ELLER tack vare, mina mentalt jobbiga arbetsuppgifter helt enkelt inte har tid att vara speciellt aktiv rent fysiskt och således är jag helt enkelt ingen idrottare! Så mitt budskap till er mina kära läsare, vill ni bli idrottare, håll er borta från datorn och släng golfklubban i sjön!

Dagboken

Hej dagboken! Idag är det tisdag... tror jag. Just nu sitter jag och funderar lite över vad jag ska göra under morgondagen, eller rättare sagt idag.. Först ska jag spela lite runescape, sen ska jag sova, en lär jag får fyra dvd-filmer på posten (kostade 10 kronor TILLSAMMANS!), sen ska jag se nån speedwayfilm och sen ska jag följa speedwayen  på nätet. Men nu runescape som sagt. Hörs imorn dagboken!

Jag behöver ha åldersbidrag!

Just nu sitter jag i min datorstol och bloggar och jag har inga som helst planer på att resa mig för att göra någonting annat. Jag har nämligen fått en djävuslk träningsvärk efter att ha tränat lite här hemma. Först gjorde jag ett antal armhävningar och sedan gjorde jag sit-ups tills det kändes som att ryggen höll på att gå av på mitten. När detta var avklarat gjorde jag ytterligare ett antal armhävningar, men efter några stycken kändes det som att ryggen skulle gå av åt andra hållet istället, så jag la ner det hela. Istället började jag löpa omkring här i lägenheten... och det var det absolut jobbigaste jag gjort sedan min sista gymnastiklektion i gymnasiet, dvs för 4-5 år sen!

Det är faktiskt riktigt skrämmande att se hur svag man har blivit på bara några år utan gymnastiklektioner. Visserligen har jag aldrig varit någon Arnold Schwarzenegger eller Carolina Klüft (nej, jag är ju faktiskt man), men man känner ändå av  den fysiska skillnaden, nu mot då. Benen känns just nu som två mjölkpaket som är fyllda med bly och det finns ingen i min närhet som kan hjälpa mig ur det helvete som jag just nu tvingas genomlida. Det finns ingen som har lust att hämta en iskall Coca-Cola i kylskåpet så jag kan släcka min brinnande törst.

Jag tycker faktiskt att jag förtjänar bättre! Jag förtjänar kort och gott ett åldersbidrag för träningsskadade människor under 30 år! Om ni håller med mig om att stackars jag förtjänar detta så får ni mer än gärna skicka in följande mail till Fredrik Reinfeldt ([email protected]):


Hej Fredrik!

Jag tycker att Anti på Ironons Förkämpar, ironinsforkampar.blogg.se,  förtjänar ett åldersbidrag för träningsskadade människor under 30 år. Ge honom 100 000 i månaden inkl. skatt i resten av hans liv, gör det och visa att du är en god människa!

Mvh
[ditt namn]


Utöver detta får ni naturligtvis även tycka synd om mig och skriva uppfriskande bloggkommentarer här nedan! För övrigt vill även Första Halvan ha detta bidrag!

Antis midsommar

För att sammanfatta mitt midsommarfirande kort så säger jag följande. Jag var i Grytgöl. Det var roligt och jag vann en vikingahatt på ett lotteri! Här nedan kan du se ett par bilder från dagen:





SE ALLA BILDER HÄR!
http://antep.se/bilder/midsommar08.php

Sverige en demokrati? Knappast!

Trodde du att vi levde i ett fritt land? Trodde du att vi levde i en demokrati? Om du trodde det så kan du härmed glömma allt som du tidigare trott på. Sedan ett par år tillbaka har vi nämligen en borgerlig regering, som undan för undan har förpestat Sverige med den ena sjuka lagförändringen efter den andra. Nu tycker jag dock att måttet är rågat på riktigt. Ingen har säkert kunnat undgå den massiva debatt som florerat i medierna under de senaste dagarna om den så kallade FRA-lagen. En lag som innebär en massövervakning av hela det svenska samhället, en lag som innebär att vår personliga integritet kränks. Vi förlorar möjligheten att konversera med släkt och vänner utan att vara säker på att ingen lyssnar på det som sägs eller skrivs, kort och gott, vi förlorar vår rätt till frihet!

Lagförslaget får massiv kritik utifrån och i samtliga undersökningar som har gjorts, och fortfarande görs, visar det sig att majoriteten av den svenska befolkningen är starkt emot lagförslaget. Den borgerliga alliansen som sitter vid makten kan inte ha undgått protesterna, men trots detta har de uppenbarligen inte tänkt följa folkets vädjan. Det mesta talar nämligen för att lagförslaget klubbas igenom redan idag (onsdag) eller imorgon! Inom alliansen finns dock en hel del personer som ställer sig kritiska till lagförslaget. Jag vill inte nämna några namn (de finns ändå redan ute på nästan alla nyhetssidor i landet) men det är bara de som kan stoppa lagen från att bli verklighet nu.

I gårdagens riksdagsdebatt visade det sig dock att dessa FRA-kritiska individer inte vågar följa sin egna personliga övertygelse. Även fast de vill rösta nej så kommer de att rösta ja. De har blivit tvingade att rösta ja av den annars så hederliga regeringen, som ju gjort klasskillnaderna sååå mycket mindre sen de fick makten, och gjort sååå mycket för att pensionärerna och alla ungdomar ska få en drägligare vardag. Den bittra sanningen är att politikerna helt enkelt inte får rösta som de vill, de styrs med järnhand av statsminister Fredrik Reinfeldt, ungefär på samma sätt som den tyske führern Adolf Hitler ledde sitt Nazityskland under 1900-talet.

Riksdagens debatt var intressant på många sätt och vis. De opponerande partierna (V, MP och S) tog ett tydligt avstånd från lagförslaget och sa nej, men de borgerliga partierna vågade alltså inte göra detsamma. Några från Centerpartiet krävde visserligen återremiss, vilket det också blev, men detta är bara ett fånigt spel för galleriet. Återremissen innebär inte att förslaget stoppas, det innebär bara att ett par extra meningar skrivs in i lagförslaget och att sedan lagen kan klubbas igenom som planerat. Och det är just detta som troligen sker idag eller imorgon.

Som många i riksdagsdebatten frågade de borgerliga ja-sägarna kan man fråga sig varför vi ska ha en massiv övervakning på hela befolkningen. Vad är det egentligen som hotar oss och vårt land? Borgarna själva visste inte riktigt vad de skulle svara, men de hävdade att det finns många stora hot och hänvisade bland annat till olika terrorattentat i USA. Sanningen är dock den att det inte finns speciellt stora hot mot lilla Sverige, detta är även något som bekräftas av SÄPO. Och om nu Sverige mot all förmodan skulle ha ett hot mot sig, hur skulle då det kunna stoppas genom FRA? För det första är det lätt för dessa terrorister att kringgå övervakningen och för det andra har Sverige knappt något försvar kvar att sätta in vid ett eventuellt angrepp. Nej, att satsa på en massiv övervakning är helt fel, satsa istället på att sluta lägga ner försvaret!

Dessutom kan man fråga sig om de ansvariga för FRA är att lita på. Redan nu, innan lagen ens har godkänts, står det klart att de har missbrukat sina möjligheter. Vad sker om fel människor kommer över innehållet, om någon exempelvis hackar sig in i systemet? Det är inget jag ens vågar tänka på, men frågan är ändå om inte FRA snarare ökar riskerna för attentat mot nationen snarare än att minska riskerna.

FRA-lagen innehåller enbart nackdelar. Vi medborgare kommer inte tillåtas ha någon som helst frihet längre. Vi kommer vara ständigt övervakade vilket gör det fullt möjligt för andra att kartlägga våra liv. Dessutom innebär också lagförslaget en hel del skrämmande risker. Att räkna upp alla dessa risker är i princip omöjligt, men man kan exempelvis hamna i olika typer av register om man besöker ”fel” webbsidor eller använder sig av ”fel” formuleringar när man talar eller skriver med sina vänner, och har man oturen att fastna i dessa register kan det leda till avslag på jobbansökningar och indragna resetillstånd m.m.  

Sammanfattningsvis kan man slå fast att den representativa demokrati som vi har i Sverige idag inte är någonting annat än en otäck diktatur, där man inte får gå emot den enhällige ledaren. Jag känner en stor oro över framtiden och hoppas att inte att de paralleller mellan nazismen och dagens regering fortsätter växa!

Nej, bevara Sverige fritt, gör uppror mot FRA-lagen och rösta nej! Allt annat är ett svek mot det svenska folket.

Anti

Grubbel grubbel

Nu sitter jag här och filosoferar igen. Det är sen ett par veckor tillbaka sommarlov så egentligen borde jag njuta 24 timmar om dygnet, men just nu har jag inte tid med det. Och dessutom är det för varmt här inne för att man ska kunna njuta. Faktum är att det är så pass varmt här inne om näterna att jag brukar vakna i en säng där kudden och allat annat - bortsettt från mig själv - har åkt ner på golvet. Nu kanske det är liiiite överdrivet, men efter att man surrat runt ett antal gånger i sömnen så åker åtminstone täcket av. I skrivane stund lyssnar jag även på musik. För tillfället lyssnar jag på olika marscher som förmförs av arméns musikplaton, men väldigt väldigt snart ska jag lysssna på två Celine Dion-låtar som jag fick tag på igår kväll; If That 's What It Takes och I don't know, det är två låtar som ursprungligen är på franska, men nu när hon sjunger dem på Engelska så förstår man även vad de handlar om och då blir de ännu vackrare än vad man tyckte att de var dessförinnan.

Under kvällen har jag även funderat på vad man blir glad av för någonting. Jag kom fram till att man blir glad när Indianerna inte åker ur elitserien i speedway, men man blir också väldigt glad av att titta på andra som har extremt roligt i bilen! Ett par såna exempel kan du se nedan! Den första videon är en favorit i repris, men den håller än!




Anti talar

Fotboll, vad är egentligen det för trams? Det är inget annat än en mycket fånig lek som utkämpas av de allra vekaste "män" som man kan hitta på vår jord. De jagar efter en liten boll på en stor gräsmatta i 90 minuter och försöker sparka ut den (bollen) till publiken, som tycker om våld mer än själva spelet. Till viss del kan jag förstå dem, för hur kul är det egentligen att se folk springa omkring som yra höns? Inte det minsta, faktum är att det är roligare att skriva uppsats inom gymnasiets sterila väggar!

Att sen spelarna (om man nu kan kalla byfånarna för det) tänker mer på sitt utseende än hur de beter sig i media och hur de spelar gör sporten än mer löjlig. Men det värsta är ändå när "tuffingarna" utsätts för tacklingar, eller snarare små knuffar. Då slänger de sig för kung och fosterland och GRÅTER på plan tills läkare springer fram med kylspray och bär ut dem på bår. Några sekunder senare brukar de oftast vara tillbaka i spel igen, jäkla mesar helt enkelt! Att dessa mesar dessutom tjänar flera miljoner på sitt pinsamma "yrke" gör inte världen mer llycklig heller. Nej, lägg ner skiten omgående och skänk pengarna till alla som behöver dem istället! En välmående värld betyder mer än en löjlig bollvärld!

Anti är hemma igen

Idag kom Anti hem klockan 16:45 från skolan! Anti ska följa speedwayen på nätet ikväll. Vet ni förresten vad som stod på den bänk Anti satt vid idag? Nej, det är klart att ni inte vet det! Det stod iaf:

SMART ARAB
~ LÄS BAKLÄNGES ~

HALLELULJAH! GÖTHEBORG ÄR HÄR!

Igår var det dags för en av årets stora händelser här i Peking, ostindiefararen Götheborg kom till Norrköpings hamn! Efter ett antal timmars övertalande under förmiddagen lyckades jag lura med mig DV och Paddan på äventyret, men tyvärr valde festprissen Johan att stanna i skolan för att plugga... det är nog första - och sista - gången han sätter pluggandet framför nöje! Nåväl, jag, DV och Paddan begav oss ner mot hamnen och väl där bytte vi positioner några gånger fram tills att man slutligen kunde skymta seglen på den fina träbåten borta vid horisonten.

När båten kom närmre kände jag att fotografen inom mig ville komma ännu närmre båten, så jag rusade in nånstans i det massiva publikhavet medan Paddan och DV stirrade förskräckt och begav sig hemåt. Själv stannade jag självfallet kvar och tog cirka 150 biler på spektaklet och efter att de sedvanliga salut-skotten hade avfyrats och sjömännen ombord hade sjungit nån härlig schlagerhit (eller vad det nu kan ha varit) så var det dags för kaptenen och superkargören att gå i land! De blev intervjuade och utbytte presenter med både Norrköping och Linköpings borgmästare.

När alla intervjuer hade avklarats var äventyret över för denna gång, men under helgen räknar jag med att bestiga båten, och i sådana fall kommer jag naturligtvis bära med mig kameran! För övrigt köpte jag mig en fin t-shirt på festområdet! På NT.se kan du se några av mina bilder! Klicka på följande länk så kan du titta på de 13 första bilderna!
http://www.nt.se/bildspel/StandaloneViewer.aspx?id=3687455&keepThis=true&TB_iframe=true&height=640&width=632


Anti startar ett nytt liv

Idag är det onsdag. Idag ser jag starten på mitt nya liv. Anti v: 2.00 är mitt nya namn. Jag kommer hädanefter att göra precis allt som jag gjort förut, fast dubbelt så bra. Med andra ord kommer alla mina dåliga skämt bli DUBBELT så dåliga. Håll i hatten annars kommer katten!

Anti är nöjd

Klockan är snart 02:00, det är lördag och jag börjar bli trött, efter en mycket hektisk vecka som bland mycket annat har innehållit två speedwaytävlingar (Indianernas klubbmästerskap & Kenny Olssons minnestävling)! Nu har jag redan bloggat en del om speedway, så nu tycker jag att det är hög tid att berätta om dagens stoooora nyhet. För att sammanfatta den kort så köpte jag Sanna Nielsens nya skiva, Stronger, och i samband med detta passade jag även på att få skivan signerad av Sanna själv.  Jag vet inte om ni är imponerade, men själv är jag väldigt nöjd. Enligt min syn på saken är nämligen Sanna Nielsen Sveriges kanske allra bästa sångerska, hon har verkligen gjort grymt mycket bra låtar och rösten är i absolut världsklass!

image303

Ytterligare något som är värt att notera är att jag, lite senare, följde med DV och Ankan till systemet, Ankan handlade så mycket alkohol att jag trodde att den enda påsen han köpte (snålis) skulle gå sönder!

Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0