KAPITEL 1

- DAN!!! DAN AHL!!!
Skriket lät som ett revolverskott, avlossat i en tunnel. Det starka ljudet studsade mellan golv, väggar och tak. Att fönsterrutorna inte krossades av det plötsliga och starka skriket var ett mirakel.
- Du har någonting som egentligen skulle ligga placerat på mitt bord efter lunch. Nu är klockan 19:00 och jag har fortfarande inte fått något!!
Gabriel Toft var en ökänd lärare och handledare bland studenterna på Linköpings Universitet. Honom ville man helst undvika, speciellt under hans dåliga dagar, som var mer eller mindre varenda dag. Men tyvärr hade Dan och hans grupp fått detta åskmoln som handledare för sitt magisterprojekt. När Toft var på krigsstigen så kunde inte någonting stoppa honom, knappt en meteorit av samma storlek som Vänern.
- 24 dagar. Ni får 24 dagar på er att göra färdigt projektet. Annars...!!

Dan satt inne i städförrådet i huset vid namn Spetsen på våning 6 på campusområdet och halvsov. Efter 4 år av vredesutbrott från Toft så hade han lärt sig att koppla bort rädslan. Det surrade till i hans mobiltelefon.
- Har han gått? hördes en röst i andra ändan, samt från andra sidan väggen.
- Kusten är klar, svarade Dan. Vi kan återigen beträda korridoren utan risk.
Rösten från andra sidan väggen tillhörde Petter André, en speedway- och datorfantast. Nu så kikade han långsamt ut. Först kom hans näst intill korpsvarta hår och långsamt trädde hand ansikte fram bakom dörren. När han insåg att kusten var klar så rätade han på sina 190 cm långa kropp och stängde dörren. Dock varsamt, för att inte åkalla onödig uppmärksamhet av Toft som potentiellt skulle kunna vara kvar i närheten.
- Palle, du kan komma ut nu, viskade Dan.
Från en annan toalett smög sig Palle Martinsson långsamt ut. Han stängde lika varsamt toadörren och klädde på sig sin svarta skinnjacka och använde ena handen som kam för att lägga sitt hår till rätta. Palle var gruppens spelfantast och det var till honom man kom till om man ville ha recensioner av spel man skulle köpa. Även en hejare på bilar, främst då BMW.
De tre killarna var inte kända till sina namn i klassen, utan kallades för "De tre amatörerna". Namnet hade de aldrig förstått, då de såg sig själva som proffs inom mediebranschen.

- Vi har 24 dagar på oss att komma på ett filmprojekt, påminde Dan. 24 dagar att komma på en idé, skriva manus, spela in filmen och redigera. Det är näst intill omöjligt.
- Nej, det ser ju inte ljust ut, höll Petter med.
- Är det så? sa Palle
De gick in i ett grupprum för att börja spåna fram idéer. Dan behövde koffein och gick därför ner affären och köpte kaffe. Palle och Petter började spåna idéer medan Dan var nere och köpte kaffe, men när han kom tillbaka så satte hans två kollegor framför Flashback och skrattade.
- Men allvarligt grabbar? Dan såg frågande på Petter och Palle. Kom igen nu. Vi har alltså 24 dagar på oss att komma fram till en filmidé och spela in den, samt redigera den. Så vi hinner inte sitta på Flashback nu. Fast jag fattar inte hur man kan jobba på julafton och i skolan framför allt. Så, jag skriver ner en logg här: Första december - komma på en filmidé.
Palle och Petter satte sig vid bordet och tog fram anteckningsblock och pennor. Dan lade pannan i djupa veck och lutade sig bakåt i stolen. Tankarna for iväg. Iväg till Hollywood, där deras film så småningom skulle bli internationellt erkänd som en av de bästas filmerna som någonsin producerats.     Han vaknade dock upp ur dagdrömmeriet en stund senare, men alla satt kvar i samma positioner. Petter satt och plockade isär och ihop pennan, om och om igen. Palle satt och försökte räkna sina tänder, enbart med tungan. En lång sträng med dregel föll ner på bordet. Han torkade bort det och låtsades som ingenting hänt. Petter började nynna på "Hockeyfeber" med Landslaget och Dan försvann återigen in i dimman.

Plötsligt for Palle upp som ett skott och sprang fram till datorn, innan varken Dan eller Petter hann säga nåt.
- Nämen, vafan Palle, sa Dan trött. Inte Flashback har jag ju sagt. Vi har inte tid.
- Men det är till vårt projekt, sa Palle medan har knappade på tangentbordet.
Hade vinklade skärmen så Dan och Petter kunde se och båda två ställde sig upp på samma gång.
- Det är ju skitbra! utropade Dan.
- Nu har vi vårt projekt. Det kommer bli grym.
Palle hade nämligen sett ett inlägg när han surfat runt på Flashback dagen innan och läst i en tråd som hette "Den perfekta masken till maskerader". Nu läste alla i kör från tråden. "Jag har hört att långt inne i en speciell rövargrotta, belägen djupt inne någonstans i Kolmårdsskogarna finns det gång som leder långt ner till underjorden. På vägen finns tre stycken dödliga fällor och för den som levande tar sig förbi alla dessa fällor väntar en stor skatt. En perfekt mask. En mask värd en förmögenhet. En gyllene... tomtemask"
Dan vände sakta ansiktet mot fönstret och tittade ut över den snöbelagda staden och sa:
- Jakten på den gyllene tomtemasken.