KAPITEL 6

(Det här kapitlet blir längre. I alla fall lite längre)

Precis innan de skulle kliva in i skogen så nåddes de av en frän doft. Alla tre började sniffa som hundar och snart så fick de se vad som låg en bit bort. Et dött rådjur som såg ut att ha legat där ett par veckor. De rynkade sina näsor och sedan gick de in i skogen. Men att stöta på ett dött rådjur skulle inte vara det enda obehagliga skulle det visa sig. Dan bar på den otympliga och ganska tunga kameraväskan och Palle och Petter började efter fem minuter klaga på hur kallt det var. I tio minuter gick de och bara klagade. Palle tjatade om att man istället skulle ändra skolåret så man slutade årskurser på vintern istället för på sommaren. Petter höll med och de två ynkryggarna fortsatte att klaga på kylan i ytterligare fem minuter. Dan lyckades bita ihop och han lovade sig själv att inte luras ner i detta träsk som Palle och Petter sedan länge var förlorade i.

Det var fortfarande ljust när de kom fram till en grotta, så de gjorde sig klara att filma. Kameran plockades upp ur väskan. Ljudet ställdes in och mikrofonen sattes fast på Petters jacka, ca två decimeter under hans mun. Palle gav Petter manuset och satte på sig hörlurarna o satte på sin mottagare, så att han hörde någonting av vad Petter sa. Dan ställde in de sista inställningarna på kameran. Ställde in fokus och sedan var de redo att köra.
- "Nu står jag här i Kolmården framför en av många grottor i dessa skogar. En grotta som troligtvis användes av rövare på medeltiden. Man kan tänka sig att när kungen och hans män var på genomresa, från till exempel något besök, så hoppade dessa vildar fram och plundrade och kanske rent av dödade flera stycken. Så i denhär grottan kan det en gång i tiden ha bott en antal rövare".

De tog omtagningar efter omtagningar och nu började även Dan känna sig benägen att framföra ett litet klagomål på kylan, men han nöjde sig med att säga "Fan vad kallt det blir när man står stilla". Efter att Petter hade stått och berättat om dessa rövargrottor så var det dags att filma lite naturbilder. De kom överrens om att inte använda stativet då man säkerligen inte kunde använda det inne i grottan. Så det fick bli handhållen kamera hela tiden.
- Vilket i och för sig är ett snyggt stilgrepp, konstaterade Dan.
Handhållen kamera fick det bli och som tur var så var kameran lätt och behändig, som inte tog för mycket plats

Det hade börjat skymma lite och man var tvungen att använda starka lampor, för att kunna se någonting. Dan skruvade fast en lampa på kameran och tände den. Lampan gav bra ljus ifrån sig och det räckte för att se vad för någon man filmade, men för säkerhets skull så hade de även tagit med en handhållen lampa, som även den gav bra ljus ifrån sig.
Den grottan de hade spelat in pratan vid visade sig vara den rätta grotta. Alla tre tittade på varandra och nickade sakta. Nu skulle de påbörja ett äventyr ner i underjorden, på jakt efter den gyllene tomtemasken. Men många faror lurade på vägen. Det skulle de snart märka.