Jakten på den gyllene tomtemasken

KAPITEL 21

 

Direkt när de kom tillbaka till huset så satte det igång att planera att ta tillbaka masken. Alla samlades runt köksbordet och Gyllenratt slängde fram en stor en stor ritning över vad som såg ut  att vara en stor herrgård.
- Det här är herrgården som "Blåsfisken" bor i och där han till 100% har masken, sa Gyllenratt. Under herrgården finns en massa katakomber som går överallt. DÄR tar vi oss in.
Han pekade på det stället de skulle bryta sig in i herrgården.
Palle lutade sig fram och kisade.
- Vart?
Gyllenratt suckade och pekade igen och Palle fortsatte att kisa.
- Det är en slänt här med en dörr in till katakomberna.
- Men varför kallas han Blåsfisken? frågade Dan.
- Han är lika fet som han är lång, han ser ut som en blåsfisk, suckade Gyllenratt.

 

Samtliga av dem gick ner till garaget och gick in i ett stort rum. I detta rum fanns fullt med vapen.  Pumphagelgevär, Desert Eagles, handgranater, maskingevär, revolvrar med mera. Det såg ut som ett riktigt militärlager. Gyllenratt skulle precis ta två stycken revolvrar då Dan tog tag i hans arm och skakade samtidigt på huvudet.
- Inga vapen, ingen av oss tre har gjort lumpen så vi är inga höjdare med vapen i hand. Sedan är inte vi så stora fans av att döda.
Gyllenratt gjorde  inget motstånd, bara tittade på killarna och sa:
- Ge mig ett gott skäl till varför vi inte ska ha med oss vapen till ett hus som är övervakat av vakter som är beväpnade upp till tänderna.
- Här har du ett gott skäl, sa Dan. Vi har större chans att överleva om vi lyckas SMYGA förbi vakterna.
Gyllenratt grymtade och tittade ogillande på Dan. Sedan släppte han greppet om revolvrarna.
- Om vi dör... så får du med mig och göra, grymtade han och gick ut ur rummet.

 

De båda kvinnorna, som bar stora tjocka Canada Goos-jackor, hoppade på Ducatin och körde ut ur garaget. Gyllenratt och de tre killarna hoppade in i Porschen och körde iväg.

 

Som vanligt så satte kvinnorna iväg med rejäl fart, men Gyllenratt ville inte få någon onödig uppmärksamhet så han höll sig till fartgränserna.  De skulle ändå träffas utanför herrgården.
- Nu jävlar, grymtade Gyllenratt. Nu jävlar.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0