Stegeborg slottsruin ligger vackert beläget på en ö i ett litet sund i Slätbaken utanför Söderköping. Slottet började byggas i början av 1200-talet och stod alldeles färdig på 1600-talet. Nu när jag skriver att slottet stod klart på 1600-talet kanske du tänker "Men 1600-talet var ju inte medeltiden. Det var ju då den svenska stormaktstiden ägde rum." Ja, det är rätt min unge man/kvinna, men faktum är att eftersom det började byggas på 1200-talet så var det ju modernt med medeltida arkitektur. Jag och Paddan var där ute för att filma miljöbilder till vår och Antis fina historiefilm. Vi var först osäkra på om vi fick gå in på borggården, men eftersom det var öppen ingång var det bara som att känna sig som hemma och traska in. Där inne var det fler medeltidsvibbar. Jag tänkte "Det är ju så att man får Ronja Rövardotter-vibbar. Jag hade lust att bara skrika våren välkommen, men kvävde skriket. Efter att ha beordrat, eller åtmindstone frågat Paddan, gick vi upp i tornet som vätter ut mot viken. Och vilka utkiksbilder vi fick, ojojoj. Vilken fantaskisk natur vi har i Sverige.

Vi traskade omkring där på borggården och filmade ända från ca klockan 13 till skymningen. Det tjocka molntäcket som hade täckt himlen luckrades nu upp. Tyvärr, tyvärr gömde sig solen bakom de kvarvarande molnen. Det var precis på gränsen till att vi fick se solen, men nej då.  Vi fick nöja oss med guldfärgad himmen och det är ju inte kattskit vill jag lova. Vi bestämde oss för att åka tillbaka till Norrköping, men innan dess tog vi några avslutande bilder ut mot vattnet. Och man kände faktiskt lite (typ för första gången) patriotiska känslor när man fick se den svenska flaggan vajandes i den kalla vinterskymningen.