2004 vann MFF guld efter en guldstrid som var otroligt tajt, de slog oss på Ullevi i näst sista rundan inför över 42tusen och året efter inleddes med MFF-IFK.
Jag och fröken W tog tåget ner till Malmö, lyckades med konststycket att hamna i Pildamsparken som är ökänd vid fotbollsmatcher som betecknas som högrisk, vi hamnade vid Rosengårds port innan vi sedan hamnade på Malmö Stadion.
Vi hade sittplatsbiljetter bland hemmafansen och var rätt införstådda med att det inte var någon toppenidé att ställa sig upp och vråla av glädje.
MFF hetsade som fan mot allt vad blåvitta hette och tjötade om 2004 års guldstrid och det var uppenbart att det hetsades så denna seger blev därför OTROLIGT skön och när segermålet kom blev man överlycklig, gapade och kramades innan man insåg att man hade över 20tusen förbannade mffare runt sig, promenaden till tåget och timmarna på centralen var en hit...EUFORI!