I en förordning från 1983 bestämdes att Svenska flaggans dag 6 juni, som firats sedan 1916, även skulle bli Sveriges nationaldag. Sedan 2005 är nationaldagen även helgdag. Annandag pingst förlorade samtidigt sin status som helgdag. I en förordning från 1996 anges även att nationaldagen är en salutdag.

Den nuvarande regeringsformen och riksdagsordningen antogs av riksdagen första gången den 6 juni 1974. Sedan år 1983 är svenska flaggans dag den 6 juni officiellt Sveriges nationaldag. I propositionen 2004/05:23 ansågs att om man gör nationaldagen till en helgdag i Sverige skulle det vara ett sätt att visa att nationaldagen är värd ett större utrymme än den hade när den enbart var flaggans dag. Tanken var att svenska folket skulle ha något att samlas kring. Att många invandrare tycker att det är konstigt att svenskarna inte firar sin nationaldag har även angivits som ett skäl till göra nationaldagen till en helgdag, samtidigt som det ger alla nyblivna svenskar ett tillfälle att fira sitt nya medborgarskap. Det fanns en del förslag på vilka helgdagar som skulle utgå, till exempel Kristi himmelfärdsdag. Anledningen till att det inte blev fler helgdagar (som också föreslagits) är framförallt invändningen från bland annat Svenskt Näringsliv att det skulle ha en negativ inverkan på Sveriges ekonomi. Fackföreningar har å sin sida kritiserat det tagna beslutet att ersätta Annandag pingst med nationaldagen som helgdag, eftersom det de facto innebär färre arbetsfria dagar; om den 6 juni infaller på en lördag eller söndag blir det ingen ledig dag det året, trots att annandag pingst, som alltid infaller på en måndag, gav ledighet varje år.

Det har även föreslagits att midsommarafton ska göras till helgdag, eftersom den redan är en väl inarbetad festlighet med bred förankring.

Historik [redigera]

Den 6 juni har kallats Gustav Vasas dag, Svenska flaggans dag och är nu Sveriges nationaldag. Någon gång under 1800-talet togs den 6 juni fram som en nationell minnesdag. Dagen firades till minne av den 6 juni 1523, då Gustav Vasa utsågs till Sveriges kung och Kalmarunionen därför slutgiltigt upphörde och Sverige på nytt blev en självständig stat. Kopplingen till Gustav Vasa kritiseras ofta i de tidigare danska landskapen Halland, Skåne och Blekinge som blev svenska först 1658. Således var Gustav Vasa inte kung av Sverige med dagens gränser. 1809 års regeringsform utfärdades också den 6 juni, liksom 1974 års regeringsform. Sedan år 1916 firas den 6 juni som Svenska flaggans dag. Det var Arthur Hazelius, Nordiska museets och Skansens skapare, som införde en del festligheter för olika svenska högtider, dels som ett sätt dra in pengar till Skansen, dels som en del i den tidens nationalistiska anda. I mitten på juni 1893 ordnades några dagars festligheter i fosterländsk anda. Obekräftade källor säger att det regnade på alla dagar utom den 6 juni, och alltså var det den som drog mest folk. I Skansen årsbok för 1893 skriver Hazelius att "såsom de fosterländska minnenas högtidsdag har på Skansen införts den 6 juni, Gustafsdagen, vilken där har firats och hädanefter kommer att firas såsom svensk nationaldag".

Propositionen från 1983 om att nationaldagen över huvud taget skulle finnas officiellt, tidigare var 6 juni bara Svenska flaggans dag, var signerad Carl Axel Petri under dennes sista tid som justitieminister.

Många som analyserat nationaldagens betydelse genom århundradena har menat att den lösa historiska kopplingen som dagen har gör att den inte alls firas i samma omfattning som till exempel Norges nationaldag. Den danska nationaldagen 5 juni har en liknande lös koppling till historien och inte heller den firas i någon stor omfattning. Att utnämna den 6 juni till nationaldag var enligt många källor i regering och riksdag ett försök att stärka dagens ställning. Många menar dock att Midsommarafton borde vara den dag som räknas som Sveriges nationaldag genom den djupa folkliga tradition som firandet denna dag haft i århundraden.