Den bästa dagen...

Så fort det var officiellt sprang folk ut ur villor, lägenheter, baracker, husvagnar och vad man nu bodde i.
Flaggorna hissades på var flaggstång, barnen fick ledigt från skolan och en överväldigande majoritet av arbetsgivarna gav sina arbetare ledigt.
Åhh, vi minns det som igår..
jag bubblade av glädje och jag var bara tvungen att bege mig mot city för att se på festen där.

Jag minns hur entréerna till varje krog var svarta av folk och hur folk dansade congadans längs avenyn. Vuxna män sprang runt och kramade varandra, folk kramades till höger och vänster om mig.
Folk dansade överallt och en del bänkar etc gick sönder men ingen brydde sig, detta var ju festens dag.

Efter några glädjefyllda timmar där begav jag mig mot brunnsparken och gustav adolfs torg, där var det smockat med överlyckliga människor som stod och vrålade i ett riktigt lyckorus.
Jag såg en gammal man från mina barndomskvarter och minsann om han inte hade en tår i ögonvrån av lycka. "Såhär lycklig har jag inte varit sedan kriget tog slut" sa han och omfamnade mig och precis innan sa han bara "åhh vad lycklig jag är" och lös av lycka.

Överväldigad av detta gick jag ner mot hamnen och vid operan såg jag stora gäng stå och vråla om hur glada de var över att det äntligen var över och att det ÄNTLIGEN var tillbaka till en underbar värld igen!
På en bänk tittandes ut mot frihamnen såg jag fylleper sitta och jag gick fram och han sa "det är första gången jag är nykter sedan 1965, men jag har inte haft någon anledning förrän idag att kasta flaskan i vattnet". Och visst fanns det en tår i även hans ögonvrå....

Senare på kvällen bytte avenyn skepnad och bil efter bil åkte upp och ner och tutade och folk hängde ut med flaggor eller bara skrek rakt ut av lycka...
Jag var gråtfärdig av lycka och helt upprymd utan att ens ha luktat på nån sprit.
På tv intervjuades vanligt folk, politiker, idrottsmän etc och alla var de lika lyckliga och sa "det här är den bästa dagen i landet under min livstid". Till och med lugna, lite "finare" herrar och damer stod och jublade på gatorna och deltog i festen.

När skedde då allt detta tänker ni nu...var det efter fotbollsvm 94?
Nej, det var visserligen en rejäl fest då men inte i närheten av detta.
Var under friidrottsvmfesten 95? Nej, verkligen inte.

När var det då undrar ni nu.
Vårt självklara svar är:
Det var dagen då varenda modebloggare försvann från internet!!!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0