och sett GAIS ta sig an allsvenska nykomlingen IFK Norrköping. En extra intressant match för övriga bloggare här på IK då flera är bosatta i Norrköping och framförallt Anti bär ett brinnande fotbollsintresse.

I god tid för en gång skull anlände jag till ett vindpinat Ruddalen. I GAIS gjorde Markus Halsti debut i backlinjen och på topp gjorde Christos Christoforidis årsdebut. Man såg jämfört med matchen mot Häcken vilken skillnad det blir om man har backar i backlinjen. Doch syntes inget av det i matchinledningen då rejäl fylla gav gästerna ledningen. Likt ifjol störe detta GAIS och det tog en 20 minuter innan de hittade in i matchen igen, men sen kunde du ta över.

Armeniens bäste och sannolikt snabbast spelare, Levon Patjadjian eller hur det stavas, drog upp ett anfall på högerkanten, hittade Christos i straffområdets utkant som dock föll men lyckades peta fram bollen till Eyolfur Hedinsson som skarvade till Wanderson som bredsidade in 1-1 vid stolproten. Eyo som inledde riktigt svajigt blev med tiden bättre i den ovana rollen som släpande anfallare. Nu tog GAIS över mer och en välslagen hörna från Wanderson nickades stilfullt in av Andreas Tobiassion i 44e minuten.

I andra var GAIS bättre och Sherif Suma slog ett inlägg rakt i mål som fastställde slutresultatet 3-1. Norrköping kom upp i en del halvfarliga lägen, speciellt när Dime en period envisades med sina skevboxningar.

GAIS vann rättvist trots en svajig inledning, de måste bli bättre i början på matcherna helt klart. IFK Norrköping visade upp att det fanns kvalitet i laget, de spelade med hög press och stundtals bra och snabbt passningsspel.