Jultomten

Jultomten som han ser ut idag härstammar egentligen från två håll. Dels har vi Sankt Nikolaus och Jultomtens engelska namn Santa Claus kommer härur. Han var biskop i Turkiet på 300-talet och mycket givmild.
Den andra leden är det väsen i folktron som i Sverige kallas just tomtar, till exempel gårdstomtar som dock finns året runt och är mycket små. Tomten började förknippas med julen i samband med Viktor Rydbergs novell Lille Viggs äventyr på julafton 1871 och dikten Tomten 10 år senare. Båda verken illustrerades av den kände tomtemålaren Jenny Nyström.
Men redan 1823 skrevs en dikt som hette A visit from St Nicholas i USA troligen av Clement Clark Moore och det är här bilden av en tjock glad och vitskäggig man i flygande släde dragen av renar dyker upp.



Jesus

Jesus var en man som föddes för drygt 2000 år sedan i Betlehem men då hans föräldrar Josef och Maria var folkbokförda i Nasaret kallas han ofta Jesus av Nasaret. Enligt legenderna var Josef emellertid bara hans styvfar och hans riktiga far var Gud. Som vuxen började Jesus predika och utföra mirakel. Myndigheterna kom att se honom som obekväm och han avrättades så småningom med korsfästelse, en utdragen och plågsam avrättningsmetod som flitigt användes av romarna på den tiden. Enligt legenderna återuppstod han en kort period innan han for till himlen.
Hans följeslagare fortsatte att sprida hans ord och såsmåningom uppstod en hel religion kring Jesus. Några sekel senare anammades den av det romerska riket och därefter kom den att spridas i hela Europa och senare andra delar av världen.
Enligt traditionen föddes Jesus på juldagen och kristna firar därför julen till åminnelse av detta.

Glögg

Kenneth Aalbor påpekar ju riktigt att julsprit inte bara är glögg men glögg är ändå en brygd som är väldigt starkt förknippad med jul (och bandy) och passar bra överlag på vintern då det är varm och kryddig alkoholhaltig dryck vilket i sig är ovanligt. Det bör dock sägas att det numer även finns alkoholfria varianter för dem som föredrar det.

 

Den vanligaste formen utav glögg är nog den som är baserad på vin som kryddas och värms. Ordet glögg kommer också av ordet glödg som tros vara en förkortning för glödgat vin, ett begrepp som dyker upp i skrift redan 1609. En annan variant som finns är spritglögg.

 

Själv är jag inget jättefan av varm dryck och därmed inte jätteförtjust i glögg heller men det funkar ibland.


Julklappar

Julklappar är de oftast inslagna gåvor som folk ger varandra till jul. Traditionerna skiljer sig åt en del i olika länder och att som vi i Norden gör dela ut dem på den 24e är ganska ovanligt. I Sverige är det vanligt att Tomten delar ut julklapparna personligen medan det i många engelskspråkiga länder sägs att Tomten smyger ner genom skorstenen på natten och placerar julklapparna vid granen eller i strumpor.

Namnet julklapp lär komma av att man förr knackade, eller klappade, på hos någon och hivade in en present som ofta kunde vara skämtsam och gärna med ett skämtsamt eller tyket rim. Detta skulle ske anonymt och man fick helst inte bli upptäckt. Såsmåningom togs sysslan över av julbocken och senare jultomten.

 

Vi kör inte med tomte i vår familj längre men när jag var liten var tomtens besök en speciell upplevelse. Lite läskigt och mycket spännande och så fick man ju paket. Nu tycker jag fortfarande om julklappar, dels att få men också att ge och till det sitta och lacka och hitta på kluriga rim.


Sill (clupea harengus)

Sill är en mycket klassisk festrätt i Sveriga och äts både på jul, påsk och midsommar. På dessa högtider brukar man äta inlagd sill i olika varianter så som senapssill eller löksill. Att lägga in sill är ursprungligen en metod att bevara fisken så den kan ätas över längre perioder. En annan metod är saltning och stekt salt sill med löksås och potatis är en delikatess jag kan rekommendera även om det inte har med jul att göra.

Sill är en gammal basföda i Nordeuropa och var en av Hansans viktigaste handelsvaror på medeltiden.

 

Själv har jag älskat sill sen jag var liten och speciellt senapssill, men jag är rätt kräsen och äter inte vilken som helst.


Prinskorv

Prinskorv är en liten kort och oftast synnerligen rak korv som oftast äts tillsammans med köttbullar på julbordet. Tidigare hette de siskonkorv eller syskonkorv eftersom de hänger ihop men har kallats prinskorv sedan slutet på 1800-talet. Fram till 2002 var de tvungna att innehålla minst 45% kött för att få heta prinskorv men eu-anpassning har gjort att det kravet försvunnit.

 

Själv har jag aldrig vart så förtjust i prinskorv men en eller två brukar slinka ner.


Pepparkakor

Om det finns någon smak som i mitt tycke kan konkurera med julmust om titeln som julsmak nr 1 är det nog pepparkakor. Bakandet av dem fyller dessutom hemmet med en trevlig och synnerligen julig doft.

 

Pepparkakor får sin speciella smak av kanel, kardemumma, ingefära och kryddnejlikor. Trots namnet ingår inte peppar i kakorna men lär ha gjort så på 1400-talet. Pepparkakor ska ha funnits sedan 1300-talet och är även om de säkert skiljer sig lite nu ett gammalt bakverk. Förr trodde man även de hade medicinskt gynnsamma effekter och det finns en gammal sed som säger att man blir snäll av pepparkakor.

 

För egen del är pepparkakor en omistlig del av julen och det årliga baket något av en höjdpunkt. Receptet kommer från min morfarsmor och kan nog vara äldre än så. Dessutom har jag fått ihop en skaplig samling former genom åren vilket FH fått uppleva ibland.


Julmust

Glögg, mumma, snaps med mera i all ära men julmusten får nog ändå sägas vara kungen bland juldrycker. Bara en sån sak som att den överlevt flera attacker från jätten Coca Cola säger en del.

Som mycket annat lär julmustens ursprung stå att finna i Tyskland och Harry Roberts lär ha kommit över receptet under sina kemistudier där. 1910 grundade han tillsammans med sin far Robert Roberts företaget AB Roberts i Örebro där de började tillverka extrakt som såldes till bryggerier. Förutom julmust kan Champis nämnas bland företagets klassiker.

Julmust är dessutom ytterst hemlig och endast ett fåtal personer känner till det exakta receptet.

 

För mig är nog julmust den av alla smaker som jag förknippar mest med julen och jag har älskat drycken så länge jag kan minnas.


Julbocken

Idag är ofta inte julbocken mer än en liten halmbock som står under julgranen, förutom i Gävle där de har en jättestor halmbock som brukar brinna upp. Men det har inte alltid varit så.

Det finns teorier om att det kommer från asatron där Tors vagn drogs av två bockar men andra teorier handlar om en gammal sed att slakta en get vid jul.

En tidig julsed relaterad till bocken var att ungdomar gick runt bland gårdar och framförde visor och skådespel i utbyte mot mat och dryck och att en var utklädd till bock. Under 1800-talet började istället bocken dela ut julklappar och bocken blev därmed en föregångare till jultomten.

Bocken kunde också stå i centrum för vissa jullekar tex att man skulle ställa en bock hos sina grannar i smyg.


Mumma

Om man inte bara vill dricka julmust till skinkan finns en klassiker som heter Mumma. Mumma går dock så vitt jag vet inte att köpa utan man får blanda till själv men det är inte särskilt svårt. Jag använder själv det receptet som finns i Vår Kokbok och där består drycken av porter (vi kör alltid Carnegie), svagdricka, sockerdricka och en skvätt madeira.

Mumma är enligt den store kännaren Kenneth Aalborg ”så mustig så man vet inte var man ska sätta munnen”.


Vörtbröd

Ska du äta en macka i juletid är det inte osannolikt att du sätter i dig en skiva vörtbröd. Vörtbröd är ett brunt mjukt bröd som har lite söt och väldigt speciell smak. Det får det av att man som degspad använder vört. Men vad är egentligen vört? Såhär säger wikipedia: ”Vört (av lågtyska wört, besläktat med ört), råvara vid öltillverkning: den är en vattenlösning av, mer eller mindre, omvandlade maltbeståndsdelar som erhålls vid filtrering av mäsken. Vört kan också användas till vörtbröd.”

 

Vörtbröd används även till dopp i grytan som jag nämnde när jag skrev om skinka. Själv är jag dock ingen fan av dopp i grytan men tycker att vörtbröd med ett par tjocka skivor julost är en prima smakupplevelse. Även om det är en sån grej som bara passar på jul.


Lucia

I den gamla julianska kalendern som gällde fram till 1700-talet inföll vintersolståndet, dvs årets längsta natt, just den 13 december vilket gjorde att datumet uppmärksammats i århundraden. Förr trodde man att det var en natt med mycket övernaturligt och en tradition var att förberedelser för julen skulle vara klara till Lucia, en tradition jag tror få håller fast vid idag.

 

Vintersolståndet är ju också den dagen då året vänder och det blir ljusare igen och det är något man firat sedan förkristen tid och kan vara en förklaring till fixeringen vid ljus. Lucia kommer ju från samma ord som ljus dessutom.

 

På grund av det övernaturliga var det olämpligt att somna denna natt och man höll lussevaka och det utvecklades en sed att ungdomar gick runt och sjöng och tiggde bland gårdarna, även kallat staffanssjungning. Denna sed är äldre än själva lucian och dagens seden har kanske utvecklats som en kombination av dessa element.

 

Sankta Lucia var ett helgon och martyr som levde på Sicilien på 300-talet och har idag gett namn åt firandet och kanske använts för att göra traditionen mer tydligt kristen men sättet vi firar på idag har egentligen inte mycket med henne att göra.


Julskinka

Julskinka är en mycket gammal del av julmaten som har anor från förkristen tid. Vad som skiljer julskinka från vanlig skinka är tillagningen. En julskinka skavara rimmad och därefter kokas och sedan griljeras med senap. Spadet används ofta till dopp i grytan.

 

Jag är inte speciellt förtjust i vanlig skinka men just julskinka gillar jag skarpt.


Julgran

Julgranen är en gran som placeras i hemmet och ikläds pynt till jul.

Seden kommer från Tyskland där den uppstod på 1400-talet och kom till Sverige några sekel senare. 1741 omnäns den först i skrift. Fram till ca 1900 var den vanligast i finare hemman hos överklassen men började då bli vanligare bland vanligt folk.

Idag används många olika sortes gran till julgran, alltifrån ädelgran till plast.

 

Ända sen jag var liten har min familj köpt julgran av samma gubbe och då är det vanliga granar inget avancerat men det är bra kvalitet och vi brukar få dem att växa nästan varje år. När jag var liten satt jag ofta vid granens nedre grenar och lekte med garntomtarna som bodde där.


Lussekatt

Lussekatter är en form av bulle som bakas på vetemjöl smaksatt med saffran vilket ger dem deras karakteristiska smak och färg. Lussekatter är idag starkt förknippade med luciafirandet men har enligt wikipedia ett helt annat ursprung. Så här skriver man:

 

”Begreppet Lussekatt hade från början inget att göra med Lucia, utan ska etymologiskt härledas till Lucifer, alltså djävulen. Det var i Tyskland på 1600-talet som seden med lussekatt kom till. Djävulen, i kattens skepnad, gav barn stryk, medan Jesus i form av ett barn delade ut bullar till snälla barn. För att hålla den ljusskygge djävulen borta färgades lussebullarna med den gula saffranskryddan. De ljusa bullarna ansågs skrämma bort Lusse, alltså Lucifer. Lussekatter har även kallats dövels- och dyvelkatter (djävulskatter).

I slutet av 1600-talet kom lussekatten till Sverige och mälardalslandskapen där de mer välbärgade bakade och åt dem. Först på 1800-talet, när man i Sverige började fira Lucia, spreds lussekatten över hela landet och fick den folkliga koppling den numera har.”

 

För egen del är det nog min favorit bland alla bullarna med den starka saffranssmaken som dessutom ofta gör dem väldigt saftiga.


Lutfisk

Idag är det Anna-dagen då lutfisken enligt traditionen ska läggas i lut. Lutfisk är nog tillsammans med grisfötter den minst populära julrätten. Lutfisk är torkad fisk och var säkert vanligare förr eftersom torkning var en vanligare konserveringsmetod. Lutfisk nämns första gången i svensk skrift av biskopen Hans Brask som levde 1464-1538. Japp det är han med brasklappen. Så det är en gammal rätt.

För att få den ätlig läggs den först i lut (vatten, natriumkarbonat och kalciumhydroxid) och sedan lutas av under några dagar genom att ligga i kallvatten som byt ut regelbundet. Detta är viktigt för det måste göras ordentligt för annars blir fisken väldigt lös och geléaktig och inte speciellt god. Tyvärr slarvas det ofta med det vilket ger många ett dåligt och ofta felaktigt intryck av lutfisk.

 

I vår familj brukar vi inte äta lutfisk på julafton utan någon gång i mellandagarna när vi börjar tröttna på julmaten. Och det ska vara mycket peppar på

Risgrynsgröt

Mera mat på jul! Risgrynsgröt är den gröt som mest är förknippad med jul. Hur länge det varit så men det är inte sedan tidernas begynnelse då ris inte odlas här utan måste importeras. Det var först på 1800-talet man började med risgrynsgröt men man hade annan julgröt på exempelvis korn eller råg tidigare så julgröt i sig kan ha långa anor. Grötris är till skillnad från vanligt ris rundkornigt. Ett vanligt sätt att äta det är med mjölk, kanel och socker. Man kan också äta det kallt med frukter i och då kallas det ris ala Malta. En tradition är att he i en mandel i gröten och den som hittar den kommer att bli gift nästa år. Själv är jag allergisk mot mandel och således singel. En annan variant är att mandelfinnaren ska komponera ett litet rim.

En annan gammal tradition är man på landet ska sätta ut en skål med gröt till gårdstomten för att blidka denne.

 

För mig är risgrynsgröt verkligen förknippat med jul eftersom julafton alltid inleds med frukost på risgrynsgröt som sen äts till frukost varje dag fram till nyår.


Knäck

Att göra hemmagjort godis är något som verkligen hör julen till och den största klassikern är nog knäck. Knäck är socker, sirap, grädde och ibland hackad mandel som kokas ihop och stelnar i små pappformar.

 

Själv gillar jag knäck och vi har alltid gjort det i vår familj. Men jag äter aldrig speciellt mycket eftersom det ofta är så förbaskat svårätet.


Smällkaramell

En smällkaramell är en cylinderformad julgransprydnad iklädd färgglatt papper med fransar i ändarna som traditionellt innehåller godis och smäller när man öppnar den, därav namnet. Öppnandet ska ske i samband med julgransplundringen.

 

Smällkarameller började utvecklas av Thomas J Smith som var godistillverkare i London på 1870-talet så det är en julprydnad med relativt långa anor.

 

Anor har också många av de smällkarameller vi brukar ha i vår gran för hos oss har det aldrig vart tradition att ha isär dem och leta efter godis utan vi återanvänder dem och har säkert smällkarameller från 50- 60-tal i granen.


Köttbullar

Köttbullar är en sån där rätt som verkligen hör julen till men samtidigt inte exklusivt är en julgrej eftersom det med fördel kan ätas året runt. Köttbullar har ju också kommit att bli lite av en nationalsymbol och sinnebilden för svensk mat.

 

För egen del är köttbullar väldigt starkt förknippade med barndomen eftersom det var min mormors specialitet.

 

Enligt wikipedia skall köttbullarna introducerats i Sverige under 1700-talet efter Karl XIIs återkomst från turkiet. Den kokta variante, frikadeller, skall dock ha varit vanligare under 1700- och 1800-talen.


Tidigare inlägg
RSS 2.0