OS-dag 17 (sista).

Igår tog det då slut, de olympiska spelen, det känns lite som att man haft en kort men intensiv romans med spelen därborta i Vancouver.
Korta, intensiva romanser är underbara i början lever upp under ett par veckor för att sedan mest ebba ut och man undrar vad det var som hände. Precis så känns OS idag.
Igår när Sidney Crosby avgjorde den största ishockeymatch som någonsin spelats tog det slut. Glädjen i Kanada var enorm, de hade samlats framför sina tvapparater likt svenskarna gjorde under Stenmarks tid.
Varenda kanadensare såg matchen, ja varje person med det minsta lilla ishockeyintresse runt om i världen såg matchen.
Det enda som kan bli jämförbart med detta idrottsmässigt är egentligen om Brasilien vinner fotbollsvm på hemmaplan.
OS sammanfattades exemplariskt väl av Dv nedan och jag ger mig inte in i det igen.

IK OS-bevakning har varit överlägset bäst i världen, vi har haft deves fenomenala inlägg som gjort att man känt vad han känt där och då, vi har haft antis klassiska "SKANDAL"-inlägg när det går emot de han håller på, vi har haft mina allt mindre genomtänkta dagsgenomgångar och vi har då och då sett AH blogga om skicross etc.
Det enda vi väl kanske egentligen missat är AH:s bevakning av konståkningen som varit ulovad men det kanske kommer i efterhand vem vet?
IK:s os-bevakning har helt klart varit en av de bästa kategorier detta bloggmonster har producerat.
Vi tackar varandra för det och laddar vidare för att lyckas fortsätta bli bättre.

Olsson knöt ihop säcken

Det har varit ett minst sagt händelserikt OS. Tårar har strömmat nerför tusentals kinder, glädje har förvandlats till sorg för att återigen förvandlas till glädje. Hopplöshet har gått över till hoppfullhet. Såhär kan man hålla på om man så vill och många personers tveksamhet har gått över till glädje och hoppfullhet inför framtidens idrottande för den egna nationen. Och detta har garanterat hänt i Whistler, där svenska skidåkare har bevisat för folket, både på plats men också hemma framför radio- och tv-apparaterna, att även fast inledningen på mästerskap ser dyster ut så säger det ingeting om hur fortsättningen kommer att se ut. Titta bara hur det såg ut i Turin -06. Då tog Sverige 14 medaljer, fast inledningen såg dyster ut. Inledningen såg även dyster ut nu i Vancouver, men 11 medaljer blev det till slut och det säger ju allt. Så dom som skriker FIASKO eller PINSAMT redan efter första eller andra tävlingen, till er kan jag bara säga "Det är ni som är pinsamma och det är också ni som är de största fiaskona".

Sverige har gjort ett mycket bra OS, inte minst på längdskidsidan där nykomlingar som Charlotte Kalla, Anna Haag, Marcus Hellner har gjort ett över förväntan bra OS. Sedan får vi absolut inte glömma Johan Olsson, Daniel Richardsson och Anders Södergren som gör ett olymiskt mästerskap i absoluta världsklass. Anders Södergren är en fighter av högsta rang som är med i toppen fortfarande. Han som har varit skadedrabbad, haft testikelcancer och skjukdomar, att han kommer tillbaka och visar de övriga i mästerskapet hur en riktig idrottsman kommer tillbaka efter allt detta och sedan vinner ett guld till och med. Det är för mej bragd där en guldmedalj inte räcker till. Anders Södergren är hyllad som folkhjälte här hemma och jag hoppas att han känner det.

Längdskidlandslaget tillhör den absoluta toppen av alla landslag. I det här OS:et slår vi även det norska tycker jag. Jag må ha fel, men det känns i alla fall så, att vi satte norrmännen på plats och visade att vi inte viker oss en tum när det gäller längdskidåkning. Och jag tror att ni som läser detta håller med mig. För i detta olympiska spel har Norge bara haft TVÅ säkra kort och det är Petter Northug och Marit Bjørgen. Sverige hade FEM säkra kort. Kalla, Haag, Hellner, Olsson och Södergren (Richardsson kommer inte med här). Och med bara två starka åkare så vinner man inte många OS-medaljer.
Northug och Bjørgen är två väldigt starka åkare som man ska ha respekt för, men då de övriga i det norska laget enbart är stora i käften och inte bidrar med något ute i spåren så kan man undra hur de kom med. Att förlita sig på att två personer (oavsett hur bra de är) tar medaljer är bara idioti och för mig är det svårt att förstå att de övriga normännen inte kunde prestera.
Men det är vi svenskar så nöjda med.

Dagens femmil blev en riktig rysare i slutskedet då en klunga med 10-14 personer var med om att kämpa sig till medalj. Men väl på upploppet stod det om tre åkare. Northug, Teichman och Olsson. I kurvan alldeles innan upploppet så ledde Teichman, men då gick normannen ut i ytterspår och stakade på för allt vad han var värd och gick om tysken (med enbart 4, 5 stavtag och Northug vill man inte ha i en spurt, men nån gång ska ju han också förlora en). Teichman försökte svara men det gick inte. Han gled i mål som tvåa och efter honom kom JOHAN OLSSON. Medalj idag igen. Myhrer knep en alpin medalj av samma valör dagen innan och nu var det altså Olssons tur. IGEN 

Detta var ett näst intill perfekt sätt att knyta ihop säcken på, med ett brons från den olympiska femmilen. En säck som innehåller 11 medaljer. En riktig tung säck med andra ord, då varje medalj väger ett halvt kilo, om jag inte fått fel uppgifter. 
Men nu är alltså OS slut och det har varit ett OS man har njutit av. Inte bara åt svenska framgångar utan även hockeyn till exempel. Jag såg just finalen mellan USA och Kanada. Kanada gick segrande ur den, men det krävdes en förlängning av matchen, en match som hade tempo. Det vill jag lova.

Men nu är det alltså slut på OS. Jag vill tacka alla som har ställt upp i detta olympiska spel och givit oss sportfånar oförglömliga, roliga och sorgsna ögonblick. Och så vill jag rikta ett stort tack till Vinterstudion. Fortsätt med "Uppvärmning". Dessa 15 minutersavsnitt innan den officiella sändningen har bjudit på många glada skratt. Keep up with the good "Uppvärmning". Men misströsta inte. Bara för att OS är slut innebär det inte att sporten försvinner. Världscup fortsätter som vanligt och mycket, mycket mer. Men härifrån IK:s OS-bevakning säger jag "Det har varit ett nöje att ha er med. Hej då"

/DV


HELVETE!

Kanada vann OS efter sudden och därmed är OS över. Bedrövligt sorgligt. Och Crosby avgjorde också, barnungen!!! Usch. Tacka vet jag när NHL börjar igen och Ovechkin får köra över honom i sarghörnorna. Och tacka vet jag när hockey-VM börjar. Då är det normalstora isar som gäller och inga köpta domare som idag... Två Kanadensiska huvuddomare när Kanada jälva spelar liksom... SKANDAL!!!

Men Men, Grattis herr;


Och Grattis herr Olsson som grejade brons i femmilen. Imorgon ska jag försöka sammanfatta OS, om jag har återhämtat mig efter Kanadas seger.

/Anti

JAAAAAAAAAAAAAAAAAA!!!!!!!!!!!!!!

USA KVITTERADEE!½½½½½½½½½½½½½½½½½½½!!!!!!!!!!!!!!!!!! 2-2!!!!!!!! 20 SEK KVAR AV TREDJE PERIODEN!!!!!!!
/ANTI

SOS

SOS... Jag orkar inte mer! Men snart är det över, OS alltså. Under de två sista dagarna som jag har hållt mig borta från bloggandet har de svenska curlingdamerna tagit ett imponerande guld  mot hemmanationen Kanada. Och igår passade  dessutom André Myhrer på att inkassera ett brons i slalomen, den första svenska OS-medaljen på 20 år, eller vad nu kommentatorerna sa. Imponerande och minst sagt på tiden! Det enda som nu återstår av OS är femmilen för herrar samt finalen i hockey mellan Kanada och USA. Ska bli spännande att se hur det hela slutar, det bästa som kan ske är om Sverige kan avsluta OS med ytterligare en medalj samtidigt som USA kan täppa igen truten på de stöddiga kanadensarna!

/anti

Tät bronsmatch i curlingen

Herrlaget i curling lirade bronsmatch mot Schweiz och det var en jämn match där Schweiz såg ut att koppla ett rejält grepp i nionde omgången innan Niklas Edin tjongade bort 4 stenar i ett enda slag. Sverige ledde nu med en poäng inför sista omgången, som dock Schweiz hade fördel av sistastenen i. En fördel som utnyttjades maximalt. Den bästa stenen när omgången var färdigspelad var schweizarnas, men tyvärr också den näst bästa som var några ynka centimeter bättre än Sveriges bästa sten. Det gjorde att Schweiz tog bronset istället för att det skulle blivit särspel med svensk sista sten vilket det blivit om schweizarna bara fått en pinne.

Surt men det svenska laget har ändå gjort ett bra OS och är ett i curlingsammanhang mycket ungt lag med framtiden för sig.

André Myhrer tog slalombronset, såg inte på det men bra ändå med en något oväntad medalj.

Ikväll är det hockeyfinal mellan Kanada och USA, det kommer nog hetsas en del i ishallen i Vancouver.

/AH

OS-dag 16.

Jag väljer att överlåta sammanfattningen av gårdagens tävlingar till deve,men lovar att komma med en enorm genomgång av de svenska osinsatserna om nån dag.

/FH.


OS-dag 15.

Så var det då återigen dags att försöka skriva något om OS, men då vi på IK numera (ja,han har ju varit med rätt länge nu men inte gjort precis detta) har den fenomenala sportskribenten Deve så känns det ungefär som jag att jag skulle försöka bjuda en dam på mcdonalds efter att deve bjudit henne på sjömagasinet dagen innan.
Man är rätt chanslös helt enkelt...

Jag väljer därför att skriva lite om det deve inte skrev om. Skidskyttestafetten var ju en fenomenal insats av svenska laget men så är inget lag sämre än sin svagaste länk och Nilssons stående skytte var fan sämre än mitt...
Det måste vara otroligt frustrerande för övriga tre att göra så bra lopp men ha en som gör det så ruskigt dåligt, det märktes på CJ Bergman att han var rejält uppgiven efter det skyttet från Nilsson.

Sverige torskade mot Slovakien, och jag vet att Kanada slog dom men jag tycker ändå Slovakien visade där vilken kvalité det laget besitter. Så lägg ner allt fiaskosnack nu.
Förövrigt känns det bättre att torska med 3-4 mot Slovakien än att bli totalt våldtagna av USA som Finnarna blev...

USA–Finland 6–1 (6–0, 0–0, 0–1)

Första perioden: 1–0 (2.04) Ryan Malone, 2–0 (6.22) Zach Parise (Paul Stastny, Brian Rafalski) spel fem mot fyra, 3–0 (8.36) Erik Johnson (Joe Pavelski, Ryan Malone) spel fem mot fyra, 4–0 (10.08) Patrick Kane, 5–0 (12.31) Patrick Kane (Brian Rafalski), 6–0 (12.46) Paul Stastny (Jamie Langenbrunner, Zach Parise).

Snacka om utskåpning...
Nej nu är det dags att börja göra sig iordning, jag ska ju strax träffa AH och Glenn för symässan 2010 på Kviberg!



*Detta skämt är inte för barn, så sluta läs nu anti*
Gårdagens intervju måste varit den Ejeborg gjorde med Maria PH.
Ejeborg: Du sa att du idag bara skulle njuta, njöt du i backen idag?
PH: Nja, det var lite blött...
*Ja, det var ett snuskskämt geigert*

/FH.


Stenhårt Sverige!!

Varning kanadensare. Detta inlägg kommer BARA att handla om nattens svenska guldbragd och för att inte reta upp er kanadensare så råder jag er att lämna denna blogg i samma sekund som ni läser DETTA. Men ni härliga svenskar som läser detta, stanna för all del kvar för det kommer mera. 

Jag säger bara: Stenar är lika spännande nu som då. Kommer ni ihåg när man stod ute på skolgården i låg- eller mellanstadiet i regn och och rusk eller i strålande solsken och spelade kula? Ja, jag tänkte väl det. Man öppnade upp sin påse med kulor och sedan kastades första kulan (som man skulle träffa) ut i en hål i sandlådan. Man gjorde upp ett speciellt schema. Varje rast var kultävling. De olika kulsortena var stenkulor, glaskulor (kattögon) och dankar. Den som satt på alla stenkulor var evighetsspelaren, dvs att han/hon kunde spela hur mycket som helst och som aldrig gick back, eftersom den spelaren vann stenkulorna hela tiden. Sedan hade man spelarna som vågade spela på glaskulorna. Den som hade mest glaskulor hade en form av status och alla drog efter andan när han/hon kastade ett "kattöga" (då formen av ett kattöga syntes innuti glaskulan). Den som satt på dankarna var kungen själv. Den som hade dankarna hade en oerhörd stor status och kunde styra kulplanen hur han/hon ville.

Inatt var stenspelet återigen i fokus. Efter 13-14 år var det lika spännande, men på ett annat sätt.  

00.00 svensk tid så startade denna final mellan Anette Norbergs blågula ståltjejer och Cheryl Bernads rödvita kanadensare. I böjan verkade inget av lagen vara sugna på att dra ifrån, utan båda spelade lungt och sansat. Men sedan tycke svenskorna att man behövde dra ifrån lite och det gjorde man. I halvtid (eller "fruktstund" som kommentatorena valde att kalla det) så stod det 4-2 till lag Anette Norberg. Men efter denna fruktstund så verkade Bernads tjejer ha fått i sig för mycket c-vitamin då de knappade in på Sverige och till och med gick om. 
Inför sista omgången så ledde kanadensarna med 6-4 och vi hemma i tv-soffan slängde chips på tv:n och skrek ut ett från hjärtat kommande "FAAN". Sverige gick upp till lika, 6-6 
Men lag Anette Norberg skulle inte ge sig så lätt. De valde att nolla och tvingade därför lag Cheryl Bernad till en extraomgång. En extraomgång som såg ut att gå åt helv...pipsvängen. Ända in till sista stenen var det så att Sverige stod still. I och för sig brukar det inte vara någon fart på nätterna här i Sverige, men hela Sverige stod still i alla fall när Cheryl Bernad skickade iväg Kanadas sista sten. Sverige hade placerat två stycken stenar i mitten och för att Kanada skulle vinna så var Bernad tvungen att stöta bort båda stenarna och själv lägga sig närmast mitten, annars skulle Sverige vinna. Här kan man mycket väl dra en parallell till kvartsfinalen mellan Sverige-Rumänien 1994 i fotbolls-VM då det blev straffar. Inför sista straffen som Rumänien skulle slå var det olidigt. Men då räddade Ravelli kvar landslaget i VM, men sekunderna innan stod Sverige helt still, på kanten till bedrövelse, men då som nu löste det sig. Då gick Sverige till semifinal. Nu tog Sverige OS-guld. Fast i curling då.

Vi har misströstat så många gånger under detta olympiska spel. Vi har svurit hemma i tv-sofforna, vi har känt hopplöshet i lägen vi trodde vi skulle få uppleva hoppfullhet, vi har näst intill brustit ut i gråt åt de snöpliga 4 placeringarna, men vi har ALLTID kommit tillbaka och visat varför våra idrottare tillhör världseliten. Och inatt var det Anette Norberg och hennes tjejers tur att återigen visa världen att Sverige är världens bästa curlingnation på damsidan.
Så jag vill tacka både Sveriges och Kanadas damer för att ha givit oss en riktig thriller. Jag vågar säga: Världen bästa thriller.

/DV   


OS-dag 14.

Igår var det OS, det missade Svenskarna och svenskorna och deltog därför inte.

/FH.

Dagen D(epression)

Klockradion gav ifrån sig ett förvärligt ljud idag på morgonen. Jag brydde mig inte om vad det var, alla ljud som väcker en låter lika illa (oavsett om det är Springsteen, Metallica eller AC/DC). Jag skickade ut en trött arm och trevade efter klockradion och lyckades stänga av den. Mina trötta ögon lyckades se att siffrorna på radion var formade till en 6 och två 0. Jag kan ligga och halvsova i fem minuter, tänkte jag, för jag visste att Sverige-Solvakien-matchen skulle dra igång 06.05. Ligga och halvsova? Jo tjena. Det gick ju sådär kan jag säga. När jag slog upp ögonen för andra gången och klockan visade 07.15 tänkte jag "Jävlar, jag har försovit mej". Jag for som en missil upp ur sängen och knäppte på tv:n, sedan tillbaka lika snabbt in under det varma täcket, bullade upp kudden så jag kunde ligga ner och titta på matchen. Jag kom snabbt ur sängen i alla fall senare. När slutsignalen gick och jag kunde konstatera att Slovakien hade vunnit med 4-2 och därmed slagit ut Tre Kronor ut turneringen så kastade jag av mej täcket, sade, ganska, högt saker som man inte direkt ska säga om man befinner sig på dagis. Jag gick ut och satte på kaffe. Det kanske skulle pigga upp lite tänkte jag, men det gjorde det inte. Jag var lika sur och besviken som innan. Knäppte på datorn och loggade in på MSN och snackade av mej med Anti, AH och FH. Alla var irriterade och sura efter den snöpliga utslagningen ur OS för Tre Kronor. Tre Kronor som många, om inte alla, hade lagt sin tilltro till att försvara OS-guldet från Turin 2006. Nu blev det inte så. Attans bananer. 

Efter denna förlust har man kunnat läsa att ordet FIASKO ekar mellan Sveriges osynliga väggar, men jag skulle varken kalla det för fiasko eller praktfiasko. Tre Kronor förorar här mot Slovakien, en nation som inte ser likadan ut idag som för låt oss tio år sedan. Slovakien slog favoriten Ryssland innan OS och är inte alls ett lag att räkna bort i turneringarna. Låt mej bara säga "Vitryssland 02" en, då, blåbärsnation i hockey (idag är det annorlunda även fast vi vann mot dessa i gruppspelet) men vi "lyckades" ändå torska mot dem. DET var ett fiasko av hög rang, men att förlora mot ett lag som till och med slagit stornationen Ryssland är fan i mej inget fiasko. Visserligen var Tre Kronor bättre på pappret, men hochey spelas inte på papper, som bekant. Tre Kronor får UNDERKÄNT men ingen FIASKO-stämpel.

En 8 timmarslucka däremellan då jag stack ner på stan och glodde in bokrean. Fick med mej tre böcker hem. "Heligt guld" av David Gibbins, "Den heliga stenen" av Clive Cussler och "Resa genom ensamheten" Pluras självbiografi. Men detta är bara en liten parentes.

Nästa stopp: damstaffeten i längdskidor. Så här långt i OS har svenskarna, både på herr- och damsidan, lyckats riktigt bra. Det blev dock några lopp i inledningen av spelen som blev lite otursdrabbade och hur man kunde skicka Hanna Falk till OS kommer alltid för mej bli ett mysterium. Hellners snöpliga 4 plats med 1½ sekund till bronset i början kommer också att hemsöka mina drömmar framöver. Men sedan visade vi att vi fortfarande vill hänga med i världseliten. Dock blev dagens staffet ingen riktig höjdare ur svenska ögon. Det började riktigt bra med Anna Olsson på första sträckan. Hon ledde in till skidstadion och vid växkligen var försprånget 12 sekunder. Eftersom Anna Haag hade blivit sjuk nåra dagar innan så sjönk Sveriges medaljchanser. Charlotte Kalla var med, med hon hade också känt sig lite risig. Magdalena Pajala körde andra sträckan och när jag såg henne lämna starten så tänkte jag "Det här kommer inte gå bra". Och det gjorde det inte heller. Hon tappade de 12 sekunderna hon hade fått av Anna Olsson ganska snabbt och sedan bar det iväg. I växlingen till Kalla hade hon tappat ytterligare 57 sekunder. Jo, ni läste rätt. 57 SEKUNDER. Det får inte hända i ett mästerskap, eller rättare sagt, det SKA inte hända på ett mästerskap. Man kan dra hur många valser man vill om att hon inte ligger i världstoppen, eller att hon kände sig nervös, eller att hon... ja säg vad ni vill, men det finns inga bortförklaringar. Att tappa 12 sekunder och sedan ytterligare 57 sekunder är FÖR mycket.
Kalla på tredje sträckan. Nu blir det åka av. Det var som om hon hade blivit inspirerad av Northug i gårdagens (onsdagen) herrstaffet. Hon gnetade på ute i spåren och tog in sekund för sekund på täten. Vid växlingen låg hon bara 18 sekunder efter ledaren Marit Bjørgen för Norge. Låt mej här säga att Kalla kände sig sjuk och hängig inför dagens staffet. Ändå gjorde hon ett bättre lopp än Pajala.
På sista sträckan skulle Ida Ingemarsdotter, en sprinttjej, förvalta Kallas vunna tid. Jo tjena, det gick inte alls. Visst. Hon krigade och krigade och matade på ute i spåren, men med mjölksyra i låren efter 50 minuter så åker man inte som Svan eller Wassberg precis. Hon tappade på täten och var så slutkörd så att hon knappt kom över mållinjen. Det blev till slut en 5 plats för Sverige. Ingemarsdotter kom i mål hela 1 minut efter Norge. Låt mej ännu en gång påpeka att Kalla kände sig sjuk och hängig inför dagens staffet. Ändå gjorde hon ett bättre lopp än Ingemarsdotter.

Curlingdamerna vann semin över Kina och gick till final. Äntligen ett glädjebesked i dagens mörker

Damkronorna? Det gick skit. Förlorade bronset till Finland.

Förresten, det gick skit för Anja med.

Gonatt och sov så gott. Jag ska försöka i alla fall.

/DV   

usch

Det är inte Sveriges dag idag. Imorse åkte herrarna ut i ishockey och nyss åkte damerna på stryk i bronsmatchen mot Finland efter en rysare som gick till sudden. Det enda glädjande med dagens OS-händelser är att de svenska OS-damerna gick till final efter att ha besegrat Kina tämligen enkelt. /Anti

OS-dag 13.

Det mesta har sammanfattats nedan av mina kollegor.

Dock ska en sak fastslås omedelbart, att åka ur mot Slovakien är förvisso dåligt men det är inget praktfiasko i sig. Praktfiasko är att torska mot Vitryssland likt 02. Slovakien är ett av världens fem,sex bästa lag och har något lag gjort fiasko i OS är det Ryssland.
Innan folk börjar vråla om praktfiasko så ska även sägas att Slovakien slog Ryssland innan i OS. Så ett dåligt lag? Knappast era okunniga jävlar därute. LÄS PÅ FÖR HELVETE!!

Nåja, Sverige tog iaf GULD i den ädlaste grenen i os, herrstafetten på skidor. Längdåkningen är ju hela grundbulten till all vinteridrott och att då vinna guld i den finaste distansen där är så otroligt skönt. Det är det vackraste guldet man kan vinna i ett vinter-os. Fantastisk insats av hela gänget!!! Underbart skönt.

Idag väntar curlingsemifinaler och det blir som Peter Harrysson hade sagt "olidligt spännande".

Förövrigt: INFÖR BANDY I OS!!!!!!

Antal guld:

Norge 6
Sverige 4

Vi äter in...

/FH


PRAKTFISAKO

Oj, oj, oj vilket PRAKTFIASKO av Bengt Åke Gustafssons Tre Kronor. Bedrövligt. Men än mer bedrövligt är det att tvingas lyssna på Staffan Lindeborg i två timmar, en kommentator som borde ha kastat in handduken för många år sedan. Jag förstår inte hur SVT INTE kan låta Chris Härenstam kommentera Sveriges matcher. Jag vill ha känsla och entasuiasm, inte en seg gammal gubbe som ser illa, och säger en massa fel. Usch.

Och gällande matchen... vad ska man säga? Jo, BÅG coacher som vanligt på tok för dåligt, tack och lov att han går i pension nu! Med tanke på att Slovakien spelade match igår så hade jag förväntat mig att Sverige skulle spela med högt tempo, då hade garanterat aldrig Slovakien orkat hänga med i 60 minuter. Men istället väljer BÅG att spela sin pensionärs-tempo-hockey, och då går det som det går när spelarna gör alldeles för mycket misstag. Sen får man åter igen passa på att klaga på laguttagningen rent allmänt; hur fan tänkte BÅG när han tåg ut Magnus Johansson och Weinhandel? Bedrövligt så in i norden. Och varför matchas inte de bra spelarna betydligt hårdare? SKANDAL!

Nu är OS slut för denna gång, det känns betryggande att veta att BÅG inte är med nästa gång. Hoppas bara att Mårts försvinner innan dess också, annars väntar ett nytt PRAKTFIASKO!

/anti

GULD GULD GULD!!!

Jag sitter här framför datorn med curlingmatchen mellan Sverige och Storbritannien på i bakgrunden. Det är herrarna och de spelar för att komma på fjärde respektive femte plats i grundserien, innan finalerna drar igång alltså. Jag sitter här och känner hur euforin börjar släppa något och därmed går pulsen ner från sisådär 200 (då den steg när Northug, Stor-vargen som Hård och Blomquist kallade honom, knappade in på Hellner sista varvet).  Jag ska inte försöka förklara i ord hur lycklig jag är, men jag kan väl måla upp en liten mental bild för er. Tänk er att... äh vafaan, Sverige har tagit guld i längdstaffeten och jag är skitglad rent ut sagt. Vilken laginsats vi fick se åter från de svenska skidkungarna. Men till skillnad från förra gången så drog inte Johan Olsson ifrån medan de andra sinkade det övriga fältet. Här var det istället Daniel Richardsson som drog ut fältet redan i starten och bildade en lite grupp på fem personer i täten som var med och tamapdes. Han kom in som etta vid växlingen och överlämnade ledningen till Johan Olsson. En ledning på knappa sekunden, men likväl en ledningen och detta resulterade i förstaplats när Olsson skulle växla till Anders Södergren (pappan i gänget) som gjorde allt rätt. Genomförde ett perfekt takstiskt lopp där han inte gick upp och tokdrog direkt utan lade sig bakom en eller två av sina motståndare och vilade lite och lät dessa dra det tunga lasset en bit. Men sedan tänkte Södergren "Nu får det vara slut på det här tramset" och gick upp i täten och tog en klar ledning in till växlingen och till Marcus Hellner. Och denne Hellner gjorde heller inte han något dumdristigt misstag utan förvaltatde ledningen. Men när Stor-vargen Northug pustade och frustade fram genom spåren, så tänkte Hellner "Shit, nu måste jag skida på rätt rejält" och som han gjorde det. Northug tog in 15 sekunder, men inte mer. Detta var mer än nog, även för en stor stygg varg.

Och väl inne på upploppet så ryckte den gode Hellner åt sig en svensk flagga (som det stod Sunne på) och gled med flaggan i topp in till mål. Och direkt kom självklart lagkamraterna och slängde sig om honom av ett enormt  lyckorus (detta mina damer och herrar är manlig vänskap).

Mer spännande än så blev det inte. Northug var den enda som såg till att pulsen på svenskarna, både på stadioon och hemma i sina hushåll, steg då han frustade på ute i spåren. Men han kunde aldrig hota guldmedaljen, som tillhörde Sverige från sista backen in till stadion och sedan in i mål

Jag vet att många kallade Sveriges insatser i början av OS för fiasko på fiasko. Men 8 medaljer, varav 4 av valören guld är väl knappast nåt fiasko. Och fler medaljer ska det bli. Så OS är inte över för svensk del.

Nu är det sängen som gäller och klockan ringer 06 imorron. Då är det Tre Kronor-Slovakien. Hoppas på vinst. Vore väl fan annars. Eller hur?

/DV

SUCCÉ

Idag ordnade jag guld åt Sverige. SUCCÈ med andra ord. Vita Hästen vann också idag. SUCCÈ med andra ord. Fler succéer väntar!

/anti

GULD!

Norske Northug gjorde en enorm upphämtning på sista sträckan men Sverige stod för en enorm LAGinsats, alla körde grymt bra och Hellner hade god marginal ut och när han väl stack ifrån fransosen och tjecken som inte orkade hålla undan för Northug så visade han enorm styrka och defilerade i mål.

GÖTT!

OS-dag 12.

SÅ var det då återigen en svag svenskdag och man börjar misströsta nu, det är dags för skärpning nu!

Antal guld:

Norge 6
Sverige 3

/FH.

Dagens höjdpunkt "Uppvärmning"

Ni som har missat att SVT sport-redaktionen har en webbsänding varje dag 17:59-18:15 har missat massor (eller som Dogge skulle ha sagt "Fett mycket"). Programmet sänd endast på svt.se och har namnet "Uppvärmning". Här får man se hur det går till när André Pops, Jonas Karsson & Co förbereder inför den ordinarie sädningen (som säds även på webben och i TV naturligtvis). "Uppvärmning" har blivit en total tittarsuccé och SVT sports Facebooksida överöses med inlägg om uppvärningen dagligen och på twitter är programmet också väldigt uppskattat.
Men igår hände det något som vi fans sent kommer att glömma. En händelse som fick alla framför sina datorskärmar att reagera. Programmet började och man hade masserat upp sina skrattmuskler för att inte få träningsvärk i dem. En del hade säkert kommit hem från jobbet och satt sig med öppnade ölflaskor/burkar framför sig, beredda på 16 minuters kvalitativ underhållning. Men tji fick vi. Mer avslaget som det var då kan det inte bli. Möjligen en Göran Zachrisson på valiuum. Per Elofsson försökte dra igång något som liknade en rolig historia men allt han fick som respons av Pops och Karlsson var leenden, kanske aningen stela också. Efter 15 minuter hade jag inte dragit på munnen en enda gång och att dra på munnar är Pops och Karlsson & Co väldigt skickliga på att göra i detta program, men jag vet inte vad som hände. De var väl trötta och det har alla människor rätta att vara ibland, även offentliga personer.
Nåja, idag var det i alla fall andra bullar. Skrattanfall som följdes av andra skrattanfall och tårar som trängde fram ur ögonen. Vid ett tillfälle skrattade Pops och Karlsson inne i studion så mycket att de knappt fick fram ett ord. Jag tror det var då de hade satt en liten kamera på Stig Strands kläder och man fick då följa Stig när hans telefon ringde. Mr Strand snubblade i trappen och ironiskt nog skadade tån. Jag är nästan helt säker på att alla som såg detta skrattade sig svettiga. I alla fall gjorde jag det. Sedan följde en Tajikistansk utförsåkare i svensk alpinmundering från -98 som snackade om att Stig Strand hade tomtat hemma hos hans familj efter att ha träffat Stig på en karaoke-tävling på en Finlands-båt. (Dock är jag inte helt säker på att detta är sant).
Tyvärr var inte Ejeborg med imorse heller, men det kanske var lika bra. Annars hade det nog stått i tidningarna imorn "10 000 döda efter skrattanfall"
Nåja, detta var tveklöst en av det bästa, kanske rent av det bästa, avsnittet av alla. "Uppvärmning" var således höjdpunkten i dagen program, då ingen svensk tog medalj.

Anna Haag kommer tyvärr inte att åka staffeten på torsdag efter att ha drabbats av feber och förkylning. Man har flyttat Kalla och Pajala ut ur svenskhuset för att inte komma i kontakt med några onda bacillusker. Tyvärr känner  även de sig lite risiga, men det är oklart om de ska tävla eller inte på torsdag. Så, idag får vi glädjas av att "Uppvärmning" har kommit i rätt kurs igen.


/DV

Det bar sig inte hela vägen för skicrossdamerna heller

Det börjar gå snö i maskineriet för svenskarna nu, Anna Holmlund hade kört bra i kvalet och stabilt och säkert i åttondel och kvart men väl i semi funkade ingenting och hon kom efter redan när tejpen gick up.. flåt, plankan gick ner. Dessutom har skiddamerna blitt sjuka vad det verkar. Nåjo hockeyn är vi fortfarande med i. Schweiz slog ut vitryssland efter ett par snygga straffar. Anti kan säkert redogöra mer för den matchen.

/AH

Tidigare inlägg
RSS 2.0