Paddan bloggar!

Gästbloggaren drömmer en mardröm


Inatt hade jag en mardröm. En fruktansvärd mardröm.


Jag var tillbaka i skolan (i mitt fall universitetet, men vilket av dem kan ni ju roa er med att fundera över och det borde inte vara så svårt för den som hänger på bloggen ofta). I mardrömmen satt jag i en föreläsningssal och lyssnade på flera presentationer som hölls av andra studenter i klassen. Jag kunde inte komma ihåg varför de höll presentationer och frågade en som satt nära mig vad det hela gick ut på. Jag fick till svar att vi alla skulle ha förberett en stor, seriös presentation om någonting (lite oklart vad, det var ju inte på riktigt detta hände).


Hur som helst gick det upp för mig att jag verkligen inte hade förberett mig ett dugg inför det här momentet, och att de som inte skötte sin uppgift snyggt skulle få gå om året, eller i värsta fall, bli utkastad! Mycket stod plötsligt på spel och jag fick panik på riktigt. Fan vad jobbigt mitt liv skulle bli!


Då vaknade jag av paniken! Fortfarande skärrad funderade jag över om det verkligen kunde ligga något i drömmen, om jag hade glömt att göra något.


Men så kom jag på att vi hade fått våra poäng häromdagen. Anti hade ju påmint mig om att kolla skolmailen och jag hade ju fått mina poäng. Fy fan vad skönt! Jag kan ta sommarlov igen efter en fruktansvärd natt!


God sommar på er

P

Gästbloggaren blir störd av snö


Ja fifan vad det snööaar! Det är den den 21e mars och det snöar! Det var vår nyss och jag stör mig på att vintern kommit igen. Vart var den här snön i julas? Den kommer till påsk istället. Så himla onödigt.


DV har tjatat på mig att skriva, så nu skriver jag. Anledningen till att jag inte har skrivit på ett tag är nog att jag inte har haft något att skriva om. Men nu har jag ju två saker att skriva om: Att det snöar och förklaringen till att jag inte har skrivit på ett tag. Så redan nu har jag ju fått ihop lite text. Undrar hur roligt det blir att läsa? Det ligger nog i betraktarens ögon. En del tycker säkert att det är skitintressant.


Vad gör jag nu då? Förutom att skriva det här alltså...


Jag lyssnar på Jimi Hendrix och spelar travian.se.


Nu skrev jag om två saker till.

Fyra grejer har jag skrivit om redan.


Nu är det skärtorsdag och jag ska käka choklad, för det är PÅSK! Snart påskafton i alla fall, och väldigt skönt att vara ledig i 4 dagar. FYRA DAGAR?! Jag vill vara ledig i 4 veckor eller mer! Jag har varit grymt trött den här veckan, utan något direkt uppenbar anledning. Håller säkert på att bli förkyld, det brukar vara så.

Hur många grejer har jag skrivit om nu? Den som orkar kan ju räkna, jag orkar det inte.


GLAD PÅSK!!


P


Gästbloggaren bloggar!

Vafasen är detta?! Anti har köpt tårta, och jag har inte fått smaka!


Okej, jag har inte träffat Mr. Indiansupporter no. 1 idag... men ändå!


Anledningen till att han köpte tårta är att han trodde att jag var död, eftersom jag inte var online på msn igår. Nu är det ju inte första gången det går mer än ett dygn utan att jag är inloggad, med det är första gången på ett ganska bra tag i alla fall, därav missuppfattningen.

Jag borde kanske tala om för Anti när jag räknar med att inte logga in på ett tag så han slipper lägga ut pengar på tårta, pengar som han behöver köpa snacks för på hockeyn.
Ikväll är det hockey. Vita Hästen mot något lag från Enköping. Jag hoppas att Vita Hästen vinner. Jag är inte särskilt ishockeyintresserad, men NÄR Vita Hästen kommer upp i elitserien ska jag nog ta och se en match.

Nu orkar jag inte skriva mer.


P


Paddan gästbloggar!!

Gästbloggaren skriver


Idag var det uppsatsopposition. För de flarn som inte vet vad det är så är det när man har skrivit en uppsats (ensam, i par eller flera) och en, två eller flera andra (som också har skrivit) ska tala om hur de tycker att uppsatsen blev. Vad som är dåligt, vad som är bra och hur den kan bli bättre. Sen är det meningen att uppsatshandledaren ska säga något också (ju mindre desto bättre).


Anti och jag skulle opponera på Johans, Ankans och Puckens uppsats. Hur som helst, för att göra en lång (fast inte jättelång, för vi fick sluta 30 minuter tidigare) historia kort - Anti och jag klarade oss mycket bra. Doktorn som var handledare sa inte mycket, och det är ett gott betyg. Johan, Ankan och Pucken fick dock höra lite mer, vilket inte var helt oväntat av någon, allra minst av dem.


Det känns himla bra att kunna lämna den uppsatsen bakom sig. Vår uppsats handlade om hur media framställer TV-spel. Om någon skulle vara intresserad av att läsa den (vilket jag betvivlar, det är ingen kioskvältare precis) går det kanske att få den genom att skicka intresseanmälan till bloggen.


P


Paddan strikes again!

Gästbliggaten stavsr viader


STAVFEL!!


Jag försökte alldeles nyligen ta mig in på youtube för att läsa ett svar på en kommentar som jag har skrivit till en film där. Jag skrev "adressen" ett halvdussin gånger innan jag till slut kom in. Jag stavade fel när jag skulle skriva youtube! Jag är trött! Trött som ett djur (ett som går i ide)!


Varför är jag trött? - För att det har varit en lång och kämpig dag!


Vad var det för film jag hade kommenterat? - http://www.youtube.com/watch?v=GHlMGvjcM-c


Varför kommenterade jag den? - För att han som har gjort den går i min klass. Vår egen Jocke Geigert-lookalike!

Se gärna filmen, och kommentera gärna, snälla kommentarer uppskattas verkligen.

Snart är det julledigt och då ska jag sova ordentligt och börja tänka på vettigare saker än skola. Det ska bli härligt!


P


Paddan gästbloggar om fredagen

Gästbloggaren om fredagens fest


Jodå, det blev en jubileumsfest, som ni redan har sett lite längre ner. Hur var den då? Jodå den funkade. Inget större fel, det fanns gratis mat, det fanns dricka (tyvärr inte gratis) och det fanns en hel del folk där, lärare, studenter och alumner.


Café Schwarts serverar nog inte starköl och vin i normala fall, för det fanns bara ett öl (på burk dessutom), ett rött och ett vitt vin (på flaska!) att välja mellan. Det går ju, men det kan framstå som lite fattigt. Maten funkade.

DJ-musiken var okej, livebandet som spelade punk var också okej och läraren på piano och sång var också verkligen okej.


Johan briljerade med sina korttrick och vår Jocke Geigert-lookalike, Ankan, svepte nästan en 33cl lättöl på 6 sekunder. Att bara försöka med det är smått imponerande. Förutom detta åt han så mycket pastasallad och kyckling att det också var en aning imponerande, eller kanske fascinerande?


Under kvällen spelades en hel del filmer och ljudproduktioner upp, men jag ska erkänna att jag inte engagerade mig så värst mycket i dem, så någon vidare bedömning ska jag inte bjuda på där, det skulle inte göra verken rättvisa. Det var i alla fall intressant att se vår amerikanske lärares film om Chicago. Den får en att vilja åka dit och titta på husen. Vill ni se den är det möjligt att Anti kan fixa fram den.


Det var 10-årsjubileumsfesten det, och det är möjligt att man går på 15-årsjubileumsfesten faktiskt, om det blir någon och om man vågar, så bra var det. Inget bråk och fina lokaler, dock ganska få toaletter.

På en skala från 1 till 10 där 1 = tråkig, 3 = i alla fall lite värd att gå på, 7 = bra, 10 = bäst! ...

... får denna fest 8,2 i betyg.


P


Vår gästbloggare Paddan beskriver en helg i Norrköping!!

Gästbloggaren fortsätter


I fredags var Ken Ring i Norrköping. Okej, han var här i lördags också, och uppträdde på nattklubben Otten, åldersgränsen var 20 år. I fredags uppträdde han på Kulturkammaren, som närmast kan liknas vid ett stort hus med replokaler till lokala, mindre band. Det finns en scen på Kulturkammaren också, och på den stod alltså Ken Ring, Medina, Joel och några till. Inträdet var 120 spänn + 20 till för garderob, åldersgränsen var 16. Inträdet på Otten var 80 kr, och som redan nämnt var åldersgränsen 20. Nu ska jag inte recensera tillställningen, det finns en recension i Norrköpings Tidningar. Frågan är - vilken tillställning gick jag på?


Den på Kulturkammaren såklart, eftersom jag gick med min bror och en kompis som båda är 18.


Blir det lugnt och städat när det är drogfritt, det vill säga alkoholfritt, för att man ska kunna ta in 16-åringar? Nej! Det blir inte det. För det är just 16-åringar vi snackar om. Dom kommer direkt ifrån högstadiet och har bara gått en knapp termin i gymnasiet, och många av just de här individerna kom förmodligen från Norrköpings "mindre lugna" delar. Det här var kanske första gången jag på allvar kände att jag börjar bli "gammal", eller är det kanske "mogen". Båda orden är sådana som man har varit lite rädd för, och tänkt "det där händer inte mig" om.  Nu var jag nog äldst förutom de som jobbade på stället, och det var inte så jobbig som jag tänkt mig att vara mogen.


Fjortisarna bråkade som djur över skitsaker som att någon larvade sig med en annans keps och liknande, medan folk stod runt omkring och kollade på. Med bråk menar jag inte bara tjafs, utan de slog varandra och knuffades som de värsta sumobrottare. Sanslöst! Hade man uppfört sig så som full på en nattklubb hade man åkt ut och iväg till fyllecell. Nu fick de aggressiva socker-, läsk- och energidryckshöga fjortisarna härja fritt utan att någon gjorde någonting. Sanslöst! Jag, min bror och polaren satt och tittade på spektaklet som var nästan lika underhållande som artisterna på scenen.


Roligast på scenen var Joel. Han verkade vara lite småfull. Han tog av sig sin tröja och stajlade med sina tatueringar, och när han sedan skulle ta på sig tröjan hamnade mikrofonsladden innanför tröjan när han hade mikrofonen i handen. Lite roligt. När han skulle rätta till detta tog han av tröjan igen, men verkade inte förstå riktigt hur han skulle få ut micken, så han fick helt enkelt göra det bästa av situationen och började snurra på sladden som en lasso, med tröjan längst ut. Mycket underhållande. Ken Ring själv hade 39 graders feber.


Efter detta skulle jag och brorsan hem, och polaren till puben Svea Skeppet. Jag körde bil, och skulle skjutsa kompisen till "Skeppet". När vi kom fram till parkeringen på Oxtorget, nära polishuset, och skulle gå in i bilen märkte vi att dörrarna hade frusit fast. Var det så jäkla kallt?! Det trodde vi inte, men tydligen var det så. Vad fan gör man när det är kallt och man vill iväg då? Vi orkade verkligen inte vänta på bättre tider, och det skulle inte bli varmare under natten.  Sliter man som en galning i handtagen kan de gå sönder om dörrarna sitter fast riktigt hårt, och det ville vi inte vara med om. Backluckan var betydligt lättare att få upp, eftersom det handtaget är mycket större och rejälare än dörrhandtagen. Jag kröp därför in i bilen genom bakluckan och bankade ut dörrarna inifrån. Jag hoppas att ingen såg mig, för det måste sett ganska "inbrottsaktigt" ut.


I alla fall - en kväll att minnas, och kom ihåg tipset, om ni har en bil som man kan komma in i genom bagaget när dörrarna sitter fast!


P


Gästbloggaren del2, Paddan fortsätter berätta!

iGästbloggarens fortsättning


Idag gick skoldagen ut på att göra vad man ville. Jag, Anti och DV tittade på Superman 2 och Spiderman 2.

Jag tog faktiskt med laserpekaren till skolan idag! Och vad fick jag för det? Inget. Eller jo, det var lite roligt att leka med den, faktiskt. Men själva grejen med den var ju att jag inte skulle behöva böja mig fram och peka på datorskärmen. Det fungerar ju inte. Lasern syns inte när skärmen är på. SNÄLLA NÅGON! UPPFINN EN LASER SOM SYNS PÅ EN PÅSLAGEN DATORSKÄRM! Kostar den under 150 kr är jag en given kund.

NU ÄR DET HELG!

P


GÄSTBLOGGAREN!

IK:s kommentar: Här är den första gästbloggaren, han var ruskigt snabb ur startblocken och får därför sin plats här och nu. Första bloggaren är PADDAN!!

Här följer hans blogginlägg:

Nya gästbloggaren


Idag blev jag gästbloggare här på Ironins Förkämpar. Trevlig. Jag tar det som en komplimang. Vad ska jag skriva om då? Jag vet inte riktigt. Idag har varit en sådan där dag som är ganska innehållslös.


Morgonen gick i princip åt att spela ritspelet på jippii.se (rekommenderas verkligen) och se på youtubefilmer. Det går inte att klaga på, det var rätt kul. Framåt halvtolv hade jag och Anti uppsatshandledning med Hélena. Det gick rätt bra, men uppsatser är inte så roliga. Efter lunch blev det fler sanslösa youtubefilmer, efter vilka vi lade in material vi filmade igår på en dator. Det var den skoldagen det. Inget speciellt.


Imorgon ska jag bli intervjuad av en i klassen som gör ett arbete om Gordon Freeman. Det kan bli intressant. För er som inte vet vem Gordon Freeman är kan jag tala om att det är huvudpersonen i datorspelet Half-Life. Jag borde kunna vara till hjälp där eftersom jag är dataspelsberoende enligt testet på fair-play.se.


Imorgon skulle jag ta med min laserpekare också, eftersom det är så jävla (om man får svära) jobbigt att luta sig framåt och peka på dataskärmen med fingret ibland. Jag letade upp laserpekaren igår, men orkade inte ta med den idag. För detta fick jag tråkningar från Anti och DV och jag lovade att ta med pekaren imorgon. Men just nu känns det jobbigt, jag tvivlar på att jag verkligen orkar ta upp den ur byrålådan och lägga den i fickan eller väskan. Vi får se om det här kommer följas upp senare på bloggen. Om ni tycker laserpekarhistorien är intressant måste jag varna er, den kanske inte kommer följas upp! Det kan bli för jobbigt.


Innan detta första gästinlägg av mig avslutas måste jag ta upp ett ämne som jag blivit ombedd att ta upp. Det handlar om östgötskan. Denna underskattade dialekt. Bevara östgötskan! Det finns en grupp på facebook som stöttar östgötskans bevarande. Denna dialekt helt klart en av världens finaste och de som inte tycker om den är helt fel ute. Östgötskan ger en särskild känsla till svenska språket, den är distinkt och det är lätt att känna igen vart man kommer ifrån om man talar den. Det är en dialekt som är lätt och tydlig om man vill uttrycka känslor. Den är till och med vacker!


Nog om detta för denna gång. Fler gästinlägg är att vänta! När är det ingen som vet nu, men dom kommer!


P


RSS 2.0