Resan-Etapp 16.

(Vi ber om ursäkt för att uppdateringen i denna kategori dröjt så, väldigt stor ursäkt till borisborissa framförallt. Men det har faktiskt varit så att vi haft för mycket ångest över andra grejer för att orka med denna kategori, det är dessutom så att bara jag, FH, bloggar i denna kategori och när övriga inte bloggat så väl har jag tagit och slängt in mer lätta kategorier. Nåväl, nu fortsätter resan)

22aug.

Vi lämnar Kalininggrad tidigt på morgonen och styr kosan mot dagens etappmål som är speedwaymetropolen Bydgoszcz (försök stava det på fyllan den som kan!) en etapp på 300km som beräknas ta 4timmar och 41minuter i effektiv restid.

Paddan styr bussen med fast "tio-i-två-grepp" längs de ändlösa motorvägarna. Glenn och AH sitter längst bak och sjunger polsk hårdrock från 70-talets mitt i ett försök att överrösta antis dansbandsblandband (härligt ord det där) som går i kassetspelarn i bussen. Medan Lotta Engberg sjunger om fyra bugg och en coca-cola så rullar vi in i Polen och det visar sig vara strul med passen då Deve visar upp det finska pass han av nån anledning snott längs resan. Vi andra blir lätt irriterade men vad ska vi göra, man bråkar liksom inte med polska gränsvakter...


Passet deve försökte använda...

Vi får till slut Deve att visa sitt riktiga pass och kommer in i landet, vi tar en paus längs vägen för en bit mat och de flesta av oss käkar de traditionella köttrika korvarna med något gott till och avslutar med en Pączki var, en polsk syltmunk, mycket gott och vi lämnar nöjda och glada stället för vår fortsatta färd mot resans slutmål.

Det sker inte så mycket mer längs vägen och då etappen är väldigt kort med våra mått mätt så anländer vi redan framåt tidigt kväll, borisborissa sätter glad i hågen upp vårt tält och vi andra spelar ett jättelikt plockepinn där anti envisades med att inte spela utan bara vara en av pinnarna...

Staden är i halvmiljonersklassen och därmed lagom stor för oss svenskar.

Vi bestämmer oss för att ta en tur till fots i staden och vi åker in med bussen,parkerar och tar oss en tur runt i staden.

En bild som väl symboliserar stadens olika tider. Med olika sorters arkitektur.

Självklart tog vi oss en titta på speedwaybanan med. Till Deves och Paddans stora glädje.


File:Stadion Polonii Bydgoszcz 2.jpg

Efter denna tur tar vi oss tillbaka till vår rastplats igen, det var ytterligare en stad som vi fått se åtminstone en del av på vår resa, och imorgon väntar ju en ny etapp...


Resan-Etapp 15.

20aug.

Vi vet att det är si och så med att hänga med tidsmässigt i rapporteringen från resan, men se det som att resan då gör att bloggen fortsätter leva iaf i över två år till....
Dagens etapp går från Severomorsk till Kaliniggrad och är på 241,8mil vilket beräknas ta 30timmar och 36minuter i ren restid.
Restiden gör givetvis att vi kommer slagga längs vägen.

Vi packar ihop våra tillhörigheter utanför Severomorsk och sätter oss återigen i bussen för att resa, vår kära buss. Vi visar den nu igen den fanns i vårt första reseinlägg men kommer här igen:


Vi hoppas innerligt att den håller för de fortsatta strapatserna under resan, vi tackar vakterna som vaktat där vi bodde inatt och de gav oss även en full tank, vi skulle ändå tanka men trodde ju givetvis vi skulle få betala men icke då.
Resan fortsätter och BB sjunger låtar av Fria Proteatern och deras föregångare NJA-gruppen till tonerna av Deves gitarrspel. Paddan läser "femhundra sätt att bli av med ditt flashbackberoende" medan anti spelar game&watch, tjejerna diskuterar vem av oss andra som är jobbigast medan halvorna och glenn(som kör igen) diskuterar vem som egentligen hade vunnit ett "SM i dumhet".

Staden vi närmar oss ligger ju som alla vet i en rysk exklav mellan Polen och Litauen, men eftersom alla redan vet det mesta om staden lämnar vi det därhän och fokuserar på resan.

Timmarna går ibland ofattbart sakta på resan, det är mest när det är stillastående köer i hällande ösregn som gör att man inte har nån större lust att gå ut, men vi brukar leka en del väldigt djupa lekar i bussen bl.a. gissa när lastbilen framför går sönder och hur många klädnypor kan anti fästa på näsan...

Efter sex timmar med BBs sång och deves gitarspelande får Paddan en flipp och vrålar "Nu får ni för helvete ge er" och resans första bråk är igång då deve tycker han får spela hur mycket som helst, då rycker postfröken in och räddar situationen med att berätta om telefonkatalogernas gemensamma vikt när de är blöta. Eftersom det är ett rätt bisarrt ämne börjar alla garvar och bråket är över.

Vi reser längs inte alltid helt perfekta vägar...

Men vi trivs ändå, vi är trots allt ute på vårt livs största äventyr, en resa som kommer, och har tagit oss runt alla delar av europa, fullständigt fantastiskt och Paddan som är den ekonomiske,lugne individen räknar ihop med FH ut vad det skulle kosta turister att resa på liknande resor i framtiden, det finns ju många äventyrare därute och att låta dom åka på denna trippen fast som turister vore en fenomenal affärsidé. "Tänk att jobba 10-15år och sedan kan vi slå oss till ro" tyckte Paddan när han skulle sälja in affärsidén, så gott folk som inte fick plats på resan, ha ögonen öppna så kanske ni får en chans kommande resor...

Vi har stannat för middag som tillagades på vårt spritkök (nej,det betyder inte att man kan dricka köket anti) innan vi fortsätter resan, det börjar mörkna och när det mörknar här blir det verkligen becksvart så vi väljer att stanna för natten och sover i en sex,sju timmar i bussen innan vi fortsätter vår resa.
21e aug är vi framme vid nu och vi reser vidare (vilken överraskning va?).

Efter många timmar når vi slutligen slutmålet för denna etapp, Kaliningrad ser ut som vilken storstad som helst när vi rullar in



Vi fortsätter vår färd i staden med att titta på lite olika saker och dinera lite innan vi senare tar in på vårt hotell...

 härligt hus på vår guidade tur.

Vi somnar sedan in gott på vårt hotell, imorgon är det ju en ny etapp...

Resan-Etapp 14.

18aug.

Vi vaknar där i tältet i Lûbeck efter några timmars sömn och hälsas välkomna till staden av ett uppbåd med shoppinggalna svenskar som vill önska oss lycka till längs färden, som ju trots allt bara är i sin linda än och har ofantligt långt kvar till allas stora glädje. Främst för de som läser IK och följer oss där.
Efter att ha suttit längs ett långt bord allihop och skrivit autografer till de som ville tog Paddan tag i saken och sa att "nu får vi nog dra oss vidare gott folk, men tack för ert intresse, följ oss via IK vetja".

Vi, eller BB, snarare packar ihop tältet och vi rullar från Lubeck efter en god måltid som vi bjöds på av en lokal restaurang.

Dagens etapp är den längsta såhär långt och går till Severomorsk, Ryssland. Sträckan är på 293,7 mil och beräknas ta 35timmar och 33minuter i ren restid. Det innebär att vi kommer ta en sovpaus längs vägen med.
Severomorsk? säger ni. Är inte den där stängda staden 2,5mil norr om Murmansk där ryska flottan har sin norra bas?
Jodå, gott folk visst är det det! Skönt att ni har sådan koll på platserna vi åker till.
Hur kommer ni då in där frågar sig säkert vän av ordning? Vi lyckades faktiskt få en tripp under sträng bevakning av militären och utan att få ta egna fotografier. Och givetvis accepterade vi detta.

Själva resan dit går genom Polen och Baltikum, vi visar diverse speedwaybanor för övriga passagerare men då dessa vägrar följa med längre om det står mer än dessa rader just om det (De var inte speciellt intresserade medan halvorna, anti och glenn gladeligen tittade och njöt av en träning) så lämnar vi det därhän.
När vi rest ett bra tag tog vi och stannade när vi kommit in i Litauen efter drygt 22timmars resa med diverse bajsraster(Som anti kallar dom) inräknade. Vi stannade och sov ett antal timmar så när vi återigen började vår resa var det 19augusti och ny dag. 

Det är fantastiskt vad man får se när man reser europa runt såhär, och än har vi ju inte sett speciellt mycket av allt det vi kommer se det är ju mängder med etapper kvar, 553 stycken närmare bestämt.

Vi stannar strax innan den Lettiska gränsen och tar oss ner till en mycket vacker sandstrand, stranden är den på bilden:

 Här ses den ena av fröknarna med Deve i tät släptåg lämna stranden medan Paddan står där i sin gula tröja med sin tjocka tröja käckt slängd över axlarna, att det var 35grader varmt hjälpte inte den tröjan skulle bara med.
Anti skrek om att det var vågor och att hans barkbåt han gjort på dagis skulle gå under av dom, medan halvorna mer göttebosskt hamnade i en debatt om vilken sorts fisk som är mest trolig att få just här just nu, en debatt även Glenn la sig i rätt snabbt. BB försökte förhandla med en lokal båtuthyrare om att få hyra båten billigare om han (bb alltså, inte båtuthyraren) sjöng några sånger för att hylla Götet som han ju älskar. Uthyraren gick med på att få höra några låtar och sedan skulle han se hur det blev med båtuthyrningen. Nedan visas vilka fyra låtar den gode BB valde att tolka:










Halvorna och Glenn står småchockade över det tvära kastet från de tre tidigare låtarna till avslutningen med Hirasawatolkningen medan resten av gänget muttrar något om att även resekategorin håller på att bli en youtubekategori på IK, men så är icke fallet så var lugna. Det var bara viktigt att visa vilka låtar BB tolkade. Man kan väl säga att BB:s röst passade bättre för troublemakers och attentat än för Hirasawa men Perkele kom nånstans i mitten i vår rangordning av hans sångprestationer.

Nåja, båtuthyrarna som förståeligt nog inte fattade speciellt mycket nekade och vi fortsatte vår resa. Till slut närmade vi oss etappens mål Severomorsk. En mycket udda plats faktiskt men intressant, vi fick faktiskt ta kort själva med med förbehållet att de skulle kontrolleras innan vi fick lov att ta kameran med oss, var kortet för avslöjande så var det tvunget att raderas.

Anti tog många kort, bl.a. på vad han trodde var Sten A Olssons Compagnie (det är en fenomenal låt förövrigt, om än inte deras bästa) senaste tillskott i sin flotta:



Vidare togs det tre foton till och de får avsluta det här inlägget, det är bara att konstatera att Severomorsk (försök skriva det full det skulle nog inte gå) är en fantastisk plats.





Vi somnade sedan in en bit utanför staden, vi fick inte sova i staden, men vi fick tillåtelse att tälta utanför utan reprisallier ty egentligen fick man inte det heller, men vi fick tillstånd. BB slog upp tältet och sedan somnade vi alla gott efter en bit kvällsmat, imorgon var det ju en ny etapp....

Resan-Etapp 13.

17aug.
Vi vaknar upp i tältet i en salig röra, ingen fattar riktigt hur vi lyckas somna sådär, men förutom tjejerna som tröttnade efter 15minuter tydligen och gick och la sig i bussen (vilket vi tyckte var fusk) så kan man väl säga att nattsömnen inte var helt exemplarisk direkt.
Dock inser vi hur vackert det är och Glenn som ju har ett enormt arkitektoriskt intresse och är extremt intresserad och kunnig om allt vad Barock och Rokoko samt även nymodernismen går runt och skakar på alla och säger "vakna nu för f-n, vi ska till Guggenheimmuseet". Vi inser ju även vi att det är något man måste besöka när man är i Bilbao men klockan sju på morgonen när vi kom fram 02 Glenn, var inte det lite VÄL tidigt?
Nåväl, en stabil frukots enligt tallriksmodellen senare (dvs två knäckemackor med feseljummet vatten) senare stuvar vi in tältet i bussen och lyckas sedan enas om hur vi ska sitta dessutom och lämnar campingen.
Dagens etapp mot Lûbeck, är 184,6mil men då den går på enormt snabba motorvägar tar den kortare tid än den förra etappen, så vi beräknas resa i 17timmar och 19minuter. 

Dock väntar först som sagt Guggenheimmuseet.


Vi stannar bussen i city och ser på vägen till Musett även något som intresserar den sanne botanisten AH rejält, nämligen en valp i blommor...



Vi tar oss sedan till museet, själva byggnaden ären historia i sig och egentligen beskrivs det bäst av Wikipedia som enligt Glenn satte huvudet på spiken i sin beskrivning:

Museet är uppbyggt av en serie, till synes, slumpmässigt komponerade morfiska volymelement, klädda i högreflekterande stål som ger hela byggnaden något av en aura dagtid. Dessa volymer definierar de olika rumsligheterna och utställningshallarna interiört. Denna komplexa stil, som blivit något av ett signum för arkitekten Gehry, har till stora delar kommit till via olika CAD-program och datorsimuleringar.

Konsten inne på museet är förvisso rätt intressant men efter att ha väckt AH två gånger på en kvart under den guidade turen inser vi att det inte är så mycket för de flesta av oss och efter ett par timmar beger vi oss iväg mot denna etapps mål, Lûbeck.
Vi reser längs autobahn liknande motorvägar och sådana vet ni alla hur roliga de är så själva resan lämnar vi därhän, det är inte mycket att fotografera etc under 184,6mil längs i princip raka asfaltssträckor...
Vi stannar och äter i Frankrike och AH kräver att få äta sniglar i baguett... Tro det eller ej men vår egen bratwannabe (paddan är ju vår brat) får det och han och Paddan sköljer ner det hela med Champagne.
När vi kommer tillbaka till bussen vägrar först AH sätta sig i bussen eftersom Anti börjat spela Tomas Ledin men efter diverse tjöt där BB sagt att "Sätter du dig och genomlider 45minuter Ledin så ska jag se till att det efter det spelas 5timmar jävlaranamma efter det" så sätter han sig.... De 45minutrarna med Ledin var något av det mest plågsamma vi varit med om, AH gnäller över musiken hela tiden och när den slutar hörs ett jubel från längst bak i bussen och sedan drar Jävlaranamma igång med "Karneval på stan", det blir givetvis allsång i refrängen!



Resan fortsätter in i Tyskland och de flesta somnar gott några timmar förutom Postmästarinnan som styr bussen med säker hand längs autobahn, något snabbare än hon styr postbilen tydligen, men vem vet? Bussens hastighetsmätare går bara upp till 140....

Framåt småtimmarna når vi Lubeck och slår upp vårt tält i en park i city där det var en avsedd plats för oss, många svenskar beräknas hylla oss dagen efter för vår straptsrika resa.

Vi somnar in gott i tältet, bevakade av ett tiotal vakter som ska hålla ljudnivån nere och se till att ingen kommer åt oss under natten.
Imorgon väntar ju en ny etapp....

Resan-Etapp 12.

16aug.
Ett trött bloggäng (förutom FH och Anti då som insett att det är rebelliskt att INTE dricka och dessutom även innan denna insikt inte dricker) vaknar upp i det fashionabla Monaco. AH ler sitt lyckligaste leende eftersom han fått nuta av det bratliv han så hett eftersträvat i hela sitt liv.
FH och Anti har redan suttit ett tag och snackat om dagens etapp vid frukosten på hotellet när resten av gänget, en efter en kommer ner. Dagens etapp går till Bilbao, förutom Atletico Bilbao mest känt för sitt vackra Guggenheimmuseum. Etappen är hela 99,0 mil och beräknas ta 18timmar och 38minuter så egentligen borde vi ha åkt för länge sen men nu sitter vi här vid frukosten och inser att vi inte kommer komma fram förrän inatt någon gång.

Efter frukosten, en dusch och inpackning i bussen rullar vi från Monaco, AH fäller en tår över att resa från sitt älskade bratställe men vi andra ser fram emot att få besöka ännu ett nytt land på vår resa.
Glenn styr bussen med van hand längs de vackra franska motorvägarna. Bilden nedan togs från bussen men visar lite av den utsikt som präglade vägarna längs vår resa i snigelätarnas land.




Damerna sitter längst bak och har, enligt dom själva dragit igång en finsk variant av "macarena", hur det lät? Ja,har ni hört FH och Anti sjunga Ole-Ivars "Beste Venner" framåt småtimmarna i en minibuss längs motorvägen så vet ni precis hur det lät fast tvärtom.
Deve och Paddan sitter och funderar över sitt korsord, man kan väl säga att det för två svenskar som inte förstår ett ord franska går sådär med att lösa ett franskt korsord. BB som alltid har en lösning till hands har köpt 47kinderägg som han sitter och bygger ihop och jublar i högan sky varje gång han lyckas träffa Deve med ena delen av förpackningen för överraskningen (ni vet hur man skjuter iväg ena delen) vilket efter ungefär 12gånger gör att övriga i bussen får nåt mordiskt i blicken....
Vi stannar precis efter spanska gränsen på en rastplats där vi träffar några spanjorer från Madrid som när de får höra om vår tripp bjuder in oss på middag i sin husvagn som är ungefär lika stor som baracken anti bodde i när de byggde om hans hus. Otroligt god middag och vi slapp stanna och käka någon annanstans.


Villavagnen.

Det börjar närma sig natt och Paddan vägrar bara sitta och sova utan ska prompt byta om till sin Turtlespyjamas i bussen, i 120km/timmen, han lyckas under klädbytet sätta en knä på antis näsa så han börjar blöda näsblod, lyckas moona för en pryd italiensk familj i en volvo som vi passerade och lyckas dessutom tappa ut sina jeans genom fönstret...  Deve, som sitter bredvid Paddan konstaterar krasst när Paddan till slut efter 40minuter lyckats byta om väcka hela bussen, säger "Det gick lätt och smidigt det där du..."
Vi fortsätter vår resa och anländer till Bilbao frampå småtimmarna och slår till BB:s sedvanliga enorma lycka upp tältet på en camping några mil sydost om Bilbao.
Sedan somnar vi gott där, imorgon väntar ju en ny etapp.....

Resan-Etapp 11.

Det står 15aug i kalendern (jo,vi vet att vi är efter tidsmässigt) när vi vaknar upp i Ulm och inser att dagens etapp går till Monaco, en etapp på 91,9mil som beräknas ta 14timmar och 20minuter i ren restid.

Vi njuter av ett par sista timmar i Ulm innan vi åter stuvar in oss i bussen och börjar resan. Vi äter mil efter mil längs den toksnabba autobahn, BB kör som den racerförare han drömde om att bli som barn och vi andra njuter mest av att komma fram så fort. AH skriker om all champagne och snittarna han ska förtära när han väl är på plats i Monaco.
Vi andra svär lite över det bratiga liv AH drömmer om men sväljer vår irritation, det blir bara jobbigt att gräla längs denna resa.
Vi stannar en stund i Schweiz som vi passerar och äter lunch på ett klassiskt raststatte.
Resten av trippen går i ösregn så stopp känns inte jättemotiverande men ibland måste vi ju "vattna porslinet" på diverse ställen så det blir ett par till stopp innan vi anländer till Monaco.


Synen på bilden ovan mötte oss och vi njöt av hur vackert det var medan AH fortfarande gapade efter champagne.
Vi bestämde oss för att göra en helkväll ute här och vilken kväll det blev, fast eftersom allt är sådant som inte lämpar sig ens på en sådan här komisk blogg så lämnar vi därhän.
Imorgon är det ju en ny etapp.

Resan-Etapp 10.

Resan är inne på sin tionde etapp när vi rullar ut från Wien med riktning mot Ulm. Glenn tyckte vi skulle, som han så vackert formulerade det "Skit i att berätta nåt om Ulm eftersom alla redan måste veta allt" , men vi väljer ändå att berätta lite om våra strapatser där nedan.
Nåväl, vi lämnade ett regnmörkt Wien vid 09:00, vår vanliga avresetid. Vår avresetid har förövrigt enbart AH gnällt på alla andra inser att man ska upp på morgonen för att utnyttja dagen.
Ulm har en lång historia redan år 5000fvt fanns det en bosättning strax utanför stadskärnan och sedan dess har Ulm, tvärtemot vad Paddan trodde, faktiskt utvecklats rejält.
Etappen idag är 54,7mil lång och beräknas ta i ren restid 5timmar och 31minuter.

Anti och AH som är vårt kära resgängs främsta förkämpar av gamla slott och dylika bvyggnader njöt när vår resa gick genom Bayern och vi fick se följande slott trona upp sig:



Mycket vackert och även FH som är rätt mångsidig när det kommer till kunskap och kan lite om allt tyckte det var väl värt ett besök. BB däremot gnällde och sa att det inte liknade ett tält och därmed borde diskas som boplats såväl i nutiden som dåtiden och framtiden.
Vi besökte slottet och njöt av dess storslagenhet, tyvärr tog vi inga bilder men vi hittade denna bild där snön gör att det ser ännu mäktigare ut än när vi var där.
Vi åt även en klassisk slottsmiddag i slottets restaurang innan vi styr vidare mot Ulm.
AH blir alldeles till sig när han får reda på att Uli Hoeneß är från Ulm och därför för att stilla den gode AHs nerver åker vi direkt till Ulm där AH andas ut och säger "Det är få förunnat att få andas samma luft som den stora Uli Hoeneß har gjort" vi andra tittar lite lätt på varandra och suckar....
Men vi tar in på vandrarhemmet vi bokat, efter några dagar på en camping kan det vara skönt med riktigt tak över huvudet en natt, BB vägrar dock ligga i sin säng utan tar ner madrassen och bygger en koja av sina sängkläder på samma sätt som man gjorde när man var liten.
Tjejerna njuter av att ha funnit ett spa intill dit även Paddan och Deve går med medan övriga tar sig en tupplur innan vi ger oss ut en sväng på Ulms gator och torg.
Ulm är mycket vackert även om det syns på denna bild att det var rejält dimmigt.



Vi fortsatte vår vandring runt i staden och efter en stund lättade dimman och det blev vackert väder då såg vi den vackra katedralen

Panorama of Ulm Cathedral

Sedan tyckte vi att det var helt otroligt att vi befann oss i Einsteins födelseort och begav oss till hans födelseadress (nej,anti han lever inte idag) på Bahnhofstrasse 20 och kände hur historiskt viktig mark det var.

The house where Einstein was bornHuset där Einstein föddes.

Sedan var det tillbaka till vandrarhemmet där vi efter ett lättare mål mat lade oss för att sova,imorgon var det ju en ny etapp.....


Resan-Etapp 9!

Vi vaknar upp den 13aug i i utkanterna av det vackra Innsbruck. Anti skriker hysteriskt för hans nalle kommit bort men det visar sig sedan bara vara så att BB packat in den i bilen redan, BB älskar ju altl som har med camping att göra och började riva tältet direkt efter han vaknat, att vi övriga sov däri spelade ingen roll....Ni kan ju föreställa er hur det är att vakna i en sovsäck under bar himmel när man tror man ska vakna i ett tält...

Vi rullar sakta ut från campingen med destination Wien. en kort etapp på endast 48,3mil som beräknas ta 4timmar och 43minuter i ren restid.
Vi bestämmer oss tämligen omgående för att stanna för att äta frukost , Deve som den kock han är (här får resten av pekingmaffian svåra skrattorgasmer) lagar till en briljant frukost på vårt spritkök och vi sätter oss alla Vi kör av och stannar på en liten fin rastplats där vi får denna utsikt:



Efter att ha övertygat Anti om att det inte bodde troll i huset så ville även han äta lite och vi satt där och filosoferade över våra liv innan vi åter hoppade in vår kära buss för fortsatt färd. Märk väl att vi nu faktiskt även bytt cd i bussen, efter 8etapper (iaf kändes det så efter att den gått runt)  med "Absolute Kids 2" så var det nu dags för ett klassisk blandband.
Vi satt allihop och sjöng med i torssons klassiker "Det spelades bättre boll" och njöt av tillvaron i bussen.
Vi närmade alltmer Wien, detta var ju en kort etapp och på smidiga, om än krokiga, vägar så vi rullade in i WIen redan vid tre tiden på eftermiddagen.
Vi stannade bussen och satte oss i en vacker park:


Wien är ju en gammal fin stad med anor sedan 500 fvt. Vi kunde inte undgå den vackra arkitektoriska storheten i staden utan sprang runt och tittade på allt som fanns att se, speciellt Glenn var extremt intresserad av detta och talade barock och rokoko i tid och otid.
Ida hävdade med bestämdhet att Wien egentligen var Österrikes motsvarighet till Kramfors men möttes av tvivelaktiga blickar från fröken A och AH. AH var sugen på att bege sig till den spanska ridskolan men när han fick höra om Sigmund Freud museet i staden fick han direkt med sig FH och Glenn dit och resten av gänget följde självfallet med direkt.
Vi var alldeles till oss av att få lära oss ännu mer om psykoanalysens fader, det var ju den stora anledningen till att vi valde Wien som ett delmål på resan. Man fick egentligen inte ta bilder där men Anti är en så duktig papparazzi att han lyckades ta ett foto ändå (det är på väntrummet i freuds "mottagning")


Vi gick sedan och åt på en centralt belägen restaurang, vad vi åt? Wienerschnitzel självfallet!
Sedan var det sent och vi åkte till en camping i utkanterna av Wien där BB återigen smällde upp tältet på ungefär två minuter vilket vi övriga tackade för, imorgon väntade ju en ny etapp.

Resan-Etapp 8.

Vi vaknar upp i ett mycket vacker San Marino, kalendern står på 12aug och vår hovfotograf Anti tog ett bedårande vackert kort på orten vi lämnade bakom oss:


Den parkeringen ni ser nere i högra hörnet var den bussen stod på medan vi var i San Marino. Otroligt vackert är det där i vilket fall.
Dagens etapp går mot Innsbruck och är bara 53,1mil och beräknas bara ta 4timmar och 58min.
Vi rullar ut från San Marino på förmiddagen, då etappen är lite kortare har vi njutit av San Marino under några timmar innan vi reser iväg. Vi köpte också med oss lite färdkost för att överleva resan.
Det är vackert att resa en sådan här solig dag, Glenn styr bussen säkert genom ett Italien som väl inte direkt är känt för sin säkra trafik... Vi andra leker "gul bil" och ser ut som Heerenveen efteråt med alla blåmärken på våra vita kroppar...
Vi tar och stannar till strax innan gränsen och blir helt hänförda av den vackra utsikten


Sedan rullar vi över gränsen och snart är vi framme i Insbruck, detta var ju en mycket kort etapp för oss så det gick otroligt fort men det ger oss en del tid att utforska det vackra Insbruck.
Halvorna och Kommando Peking blir helt lyriska när det anländer till Innsbruck och ser SPÅRVAGNAR, halvorna faller tårar och pekingborna faller ner på knä och bara kysser marken av lycka. Övriga resenärer bara tittar men att se spårvagnar tyder på civilisation och det njuter man av även om vagnsmodellerna kanske inte överrensstämmer med de vi är vana vid.


Vi bestämde oss för att för första gången gå ut under kvällen och hamnade vi detta torg, sedan minns de flesta av oss inget mer....


Vi somnade dock skönt på en camping strax utanför Innsbruck och BB skrek av lycka över att campa (när ska han sluta skrika varje gång vi campar?) och vi övriga somnade gott, imorgon väntade ju en ny etapp....

Resan-Etapp 7.

Vi rullar från Ankara, efter en kortare visit på diverse sevärdheter, som vi dock missade att fota.
Idag är det dags för en nätt liten etapp till San Marino, en etapp på 2399,6mil som beräknas ta 24timmar och 59minuter i ren restid.

Vi har enorma problem med att få iväg texter uppenbarligen, men ska försöka författa några rader om den etapp iaf.
Vi rusar nu mot San Marino i ilfart, vi känner oss rätt slitna så de enda som är vakna är FH som sitter shotgun och BB som styr bussen mot slutmålet.
Tyvärr gör ju sovandet att fotografier från denna etapp inte togs utan vi reste så fort vi kunde, stannade och åt tre gånger och reste sedan vidare innan vi var framme i San Marino Dock tog ju etappen grymt lång tid så det var ett rejält mört gäng som äntrade vandrarhemmet i San Marino framåt morgonen den 12aug.

Imorgon väntar ju en ny etapp.

Resan-Etapp 6.

Vi vaknade upp i ett grådisigt och trött Poltava, åt lite frukost och sedan började vi som vanligt rulla vid 09:00. Personalen på hotellet önskade oss all lycka när de fick reda på vårt lilla resprojekt. Idag börjar vi på etappen mot Ankara, efter att alla fått dra varsitt uselt ankskämt om resmålet så rullade vi ut från Poltava. Det är underligt men det börjar kännas underligt varje gång man lämnar en ort för färd mot nästa, visst ser vi fram emot resmålet men man hade alltid velat se mer av den man lämnande. Dagens etapp är på 236,7mil och beräknas ta i ren restid 27timmar och 27minuter, vi har således en redig tur framför oss.

Vi rullar längs de ukrainska vägarna och vi lär oss hur fint vi verkligen har det i Sverige men ibland är utsikten från bussen ändå värd att fotografera, såhär såg det ut när vi närmade oss en stad vi faktiskt inte visste vad den hette:


Vi tar ett stopp längs väggrenen efter tre timmar och står bara och tittar ut mot absolut ingenting, tyvärr fick vi inget foto från den rasten men ni kan tänka er att vägen var lika rak som på bilden ovan men med absolut ingenting att titta på, inga hus, inga andra fordon överhuvudtaget. En känsla som BB såväl uttryckte den sköljde över oss alla "Det känns verkligen som vi lever när resten av världen är död", hemsk känsla faktiskt samtidigt som det är fascinerande att världen kan vara så långt borta som den kändes där och då. Vi passade även på att äta lite av det vi köpte i affären i Poltava dagen innan när vi stod där vid sidan av vägen.
Det kan låta lite väl "poetiskt" men det var faktiskt som FH och Deve sedan berättade att de talat om där på rasten "Det var på denna rasten man verkligen kände att det är detta gänget man ska tillbringa över två år med och det känns otroligt nog som vi fungerar ihop som grupp" ni vet en sådan där känsla man får ibland när man känner sig tillfreds (vi vet att det inte hör till IKs folk att känna sig tillfreds men men). Det var iaf ett ögonblick vi alla kommer minnas, att stå vid sidan av en öde väg i ödemarken i Ukraina och bara må gött, även det var en av tankarna med resan.
Vår norrländske jägarkvinna styr bussen genom ödelandskapet (tykna skämt från AH och Paddan gör gällande att det måste vara ungefär som i Norrland fast varmare) medan FH och Glenn sitter och diskuterar vem som egentigen var tredjemålvakt i Egyptens lag i fotbollsvm 1990.
BB har somnat mot AHs axel vilket Deve inte kan sluta pika AH för "När du inte sover själv somnar folk mot dig, det är nåt med dig och sömn".
Anti har nu sluppit barnstolen och sitter och försöker få in mottagning på den bärbara datorn för att lyckas se hur det gått för hans Indianer i elitserien, men vi har avinstallerat bredbandet, vi vill inte ha kontakt med hemlandet mer än nödvändigt, det gäller att vi inte lockas alltför mycket av att resa hem. Hemlängtan lär drabba oss alla någon gång under resan ändå utan att vi jagar info från hemlandet. Ett ytterst kontroversiellt beslut förvisso men likväl kändes det som nödvändigt, det enda som godkäns är mailandet av texterna till denna resedagbok.

Efter ett kort stopp till i Ukraina når vi nu den Moldaviska gränsen och det är väldigt mycket folk som av någon anledning måste kolla oss där. Såklart det är väl inte varje dag det kommer en minibuss med nio svenskar från Ukraina kanske men likväl, vi hade alla papper iordning men ändå vart det strul. Det är då Deve räddar oss genom att plocka fram gitarren och damerna sjunger medan vi övriga gör vad vi kan med våra inte alltför vackra röster i form av att bilda en bakgrundskör. Vilken syn, där på gränsen mellan Ukraina och Moldavien står det nio svenskar, en med gitarr som spelar Cornelis och åtta som sjunger/körar. Ja,vi lär få vara med om mycket under resan men just denna etapp är fantastisk såhär långt.
Vi vinkas efter avklarat uppträdande in i landet och överröses med adresser till släktingar till tulltjänstemännen som vi "must visit" enligt dom, nu är vi förvisso på genomresa bara men likväl.
Vi bestämmer oss dock efter diverse tjöt om att ta oss till en av tulltjänstemannens släktingar ett par timmars resa bort för att sova där, och det är en bedårande vacker väg vi reser på, förvisso inte den bästa vägbanan men utsikten kompenserar väl:


Här har vi stannat och njuter av utiskten, bedårande vackert eller hur?
Vi missade tyvärr att ta några bilder på gästhuset vi fick låna hos Andreijs (tulltjänstemannens) släktingar men utsikten från trädgården missade vi inte:


Här sover vi gott innan vi dagen efter trots protester från släktingarna fortsätter vår resa mot Ankara. 
Vi har sagt att vi nu måste åka rejält långt idag och endast ta nödvändiga pauser ty rent tidsmässigt tog det på planeringen att besöka det sköna sovstället.
Vi reser nu i Rumänien och tar endast en kort paus för att inhandla lite vätska och "vattna buskarna" som Glenn kallar det. 
Vi är rätt möra allihop med kanske främst den nyss firade 24åringen som fått äran att köra denna del av etappen. 
Rumänien är det heller inga tankar på att stanna så mycket i, men vi slåss över hur vackert det är ändå, förvisso börjar Glenn gnälla lite på "hur kul är det att kolla på all jävla natur hela tiden" men övriga njuter av skönheten utanför bussen fönster:
Bild från en rastplats.

Vi stannar och äter i Rumänien dock, fråga oss inte vad vi åt, vi åt förvisso tre olika rätter men ingen verkade veta vad vi åt, gott var det iaf och då kanske man inte ens ska försöka sig på att lösa vad det är? 
Vi reser sedan vidare (vilken överraskning va?) och närmar oss den bulgariska gränsen, det var inga som helst problem att komma in i Rumänien och vi hoppades att det skulle bli samma visa nu, döm av vår förvåning när det är ett enormt pressuppbåd som möter oss dock. Själva gränspasseringen gick lätt och vi fick stämpeln med 9aug 2009 Bulgaria i våra pass allihop. Pressen i bulgarien försökte på knacklig engelska fråga allt de undrade om oss och när de två timmar senare var nöjda rullade vi iväg med poliseskort, det ryktades nämligen vara så hårt tryck efter att få träffa oss i Bulgarien (de visste ju inte då att vi skulle återkomma uppenbarligen och vi sa inget heller för att minska trycket det lär de få reda på ändå) så för att försäkra sig om att inget hände oss när folkmassorna ville träffa oss eskorterades vi som sagt av bulgarisk polis Det var minsann inga vanliga polisbilar de hade heller utan fyra sådan här "bilar" följde oss:


Visst blev vi lite nervös samtidigt eftersom vi undrade vad som verkligen kunde hända men å andra sidan var vägarna tomma och det var bara att gasa på för Deve som nu tagit över körandet. 
Det fanns bara ett enda problem med eskorten och det är att det var LITE annorlunda miner när vi kom till Turkiet med en sådan eskort, det är ju inte speciellt normalt direkt. Dock förklarade Bulgarerna ärendet väldigt väl och vi välkomnades av turkarna och fick svara på lite frågor om vad vårt syfte med besöket var etc innan vi sedan snabbt drog in i landet, det började kännas att vi rest läääänge men vi stannade och åt lite kvällsmat efter några timmar i Turkiet, FH och Deve hittade några som de försökte få att gästblogga i sin gubbhörna här på IK:


Men dels var Deves turkiska inte jättebra och sedan klarade inte FH av att förklara fördelarna med att blogga på en svensk blogg för dessa gubbar heller. 
Nåväl, kvällen nalkades när vi slutligen rejält möra rullade in i Ankara och tog in på en fin campingplats, där BB som är gruppens campingtok snabbt smällde upp tältet och vi alla sedan bara däckade av otroligt fort... Imorgon var det ju en ny etapp.
 


Resan-Etapp 5.

Dagens etapp går mot Poltava och är en nätt liten etapp på endast 87,5mil som berkänas ta 11timmar och 5minuter i ren restid.
Vi lämnar Moskva efter en strapatsrik vistelse där och ser nu framför oss 11timmar på vägar som vi inte känner till. Det är precis som Deve sa "det känns som det är nu resan börjar på allvar" och vi andra håller verkligen med, visst reste vi dagarna innan med, men just denna resan är ju lite av grejen att resa mellan olika ställen man aldrig tänkt sig resa mellan. Speciellt inte på det här sättet.
Vi reser längs stundtals rätt öde vägar vilket känns lite annorlunda men Paddan styr bussen sakta men säkert genom landet, vi har ingen större lust att åka på ryska fortkörningsböter, anti har somnat med sin "Bamse på nya äventyr" bok i lurarna, Deve och FH har återigen en djup musikdiskussion som handlar om vilken vissångare som egentligen är bäst.
Glenn och AH sitter och tittar ut och konverserar ibland med tjejerna framför dom i bussen.
Vi åker i cirka fyra timmar innan vi stannar och "sträcker på bena" en bit från den stora vägen,då vi fick syn på denna udda kyrka:

Efter att ha få lite frisk luft och gjort det vi man brukar göra på en sådan här paus rullade vi sedan vidare mot Poltava.
Vi kommer efter ytterligare en paus fram och diskuterar hur mycket om Poltava vi egentligen ska rapportera hem om, men AH tycker att alla bör känna till Poltava så väl att vår info bara skulle bli överflödig för folk så vi valde därför att inte skriva hem om staden alla kan ju redan allt om det stora nordiska kriget så det behövs inte återges även här.
Vi vill dock visa hur det såg ut när vi längs vägen såg första skylten med Poltava på som visade att vi var framme vid staden:

Det är inte alltid speciellt fina vägar här i Ukraina iaf, men tog oss friheten att stanna på "fel" sida vägen för att knäppa denna bilden iaf innan vi sedan fortsatte in i staden för att där ta in på ett hotell som vi blivit rekommenderade redan i Sverige. Vissa ställen vill man inte tälta på och vi är lite lätt luttrade att tälta i f.d. Sovjet efter debaclet på Röda Torget. Men campingen kommer, så BB som suttit tyst hela vägen från Mosvka i stort sett och skrivit på sin bok om denna roadtrip, kan vara lugn i sin campingiver, det finns bättre länder att just campa i än Ukraina.
Vi tar en runda "på stan" men förutom en del jättebilliga saker att ha under nästa etapp så hittade vi inget, även om ´Deve ville köpa en 50tums tv, men efter att AH förklarat att det blir lite lätt svårt att få plats med den i bussen vägrades Deve köpa den och FH vägrades köpa med sig diverse kylskåp han "hittat billigt" med.
Nåväl, vi skiljdes åt och alla la sig och sov på hotellet, imorgon vankas det ju en ny etapp.

Resan-Etapp 4.

Vi lämnade ett ösregnigt och grått Göteborg och de tiotusentals människor som samlats för att vinka av oss vid 09:00 och rullar nu mot denna etapps mål, Moskva!! Denna etapp är på endast 184,3mil på land och beräknas ta i ren restid 29timmar och 24minuter. Vi ska även till BBs stora glädje åka färja mellan Sverige och Finland.
Då det är så lång restid kommer vi även slagga längs vägen.

Nåja, vi rullar ut från Götet och vi är alla lite nere nu, vi har insett att det dröjer oerhört länge innan vi återser våra hem men vad gör man inte för äventyret och upptäckterna?
Eftersom alla vet ungefär hur tråkigt det är att ligga på motorvägen till Stockholm så drar vi snabbt igenom de dryga 5,5timmarna utan rast innan vi stannar i Stockholm, dinerar lite, dinerar-inte äter. Vi drar oss sedan mot färjan där vi efter diverse bråk om huruvida anti verkligen var terrorist eller ej (han måste lära sig sluta skämta på det sättet) kom vi på med bussen och väl på färjan så ser vi enbart till att slagga, för vi har ju en bra bit kvar när vi anländer till spritens och knivarnas förlovade land dagen efter, inga fördomar här inte.
Efter vad som kändes som alltför många timmar på båten, det är underligt att 6timmar på en båt kan kännas längre än fler timmar i bussen, men såklart i bussen har vi ju vårt hem i princip numera.

Nåja, vi rullar in i Finland. Deve köpte en bok med finska visor på båten som han sitter och klinkar fram på gitarren nu längst bak i bussen, Glenn kör bussen i sant hårdrockstempo medan han gnäller på att skyltarna är på finska....
Paddan och Anti har hamnat i en hätsk diskussion om östgötskans mening i ett globalt spårkperspektiv sett utifrån ett tvåhundraårigt perspektiv och tjejerna har somnat....
Vi stannar för en, ja en pissepaus helt enkelt på en rastplats i ett råkallt finland...

 Ja,vi har en fetisch för rastplatsbilder.

Vi inser alla nu att vi bara sovit de där sex timmarna på båten och det börjar kännas, så vi tar och parkerar ett tag här och sover en tre,fyra timmar sittandes i bussen innan vi rullar vidare. Vi inser att det blir precis så tufft med diverse sådana här sovpauser under de långa etapperna som vi befarat men ingen gnäller alla vet att det inte tjänar någonting till, vi ska umgås såhär tätt i mer än två år så det är lika bra att köpa läget helt enkelt.
Vi har nu passerat ryska gränsen och vi är alla rätt fascinerade över att vara i Ryssland, det är inte så många som varit här, vi inser att det kommer betydligt mer udda resmål längre fram på resan men vi har också sagt att vi ska njuta av varje ögonblick på resan. Eller njuta och njuta vi ska tillvara på ögonblicken och ta till oss allt som händer utanför fönstren på bussen.
Vi reser oftast längs motorvägen men när vi bestämmer oss för att ta en liten paus så hamnar vi på en stenbro över en ett vattendrag och vår fotograf anti tog följande kort:



"Welcome to Moscow 5aug" (vi har sovit en natt på vägen så datumet stämmer). står det på en skylt och vi njuter verkligen av att vara framme på etappmålet, vi turistar rätt rejält i Moskva  Vi besöker givetvis Kreml och går på guidad tur där de äldsta delarna är från 1400-talet och inser att vi kommer vara spränglärda när vi återvänder från denna resa.
Eftersom vi även är rätt finkulturella så besöker vi även det eminenta konstmuseet Tretjkakovgalleriet med sina vackra målningar av bl.a. Repin.
Efter detta äter vi en god Borsjtj på en äkta rysk restaurang, efter detta åker vi med bussen till Röda Torget
Röda Torget.

På Röda torget plockar vi fram tältet och Paddan och Deve sätter omedelbart igång och bankar ner tältpinnarna mellan gatstenarna medan vi övriga tar fram sovsäckarna och liggunderlagen. Vi lägger oss framåt tie på kvällen men redan 22.30 vaknar vi av att någon gapar utanför tältet. Då FH sömndrucken tittar ut ser det ut såhär på hela torget:



Det var då vi insåg att vi valt en dum plats att campa på, men BB vägrade inse detta i sin campingiver och trots att vi fick sova i sängar på en miltärförläggning istället vägrade BB köpa det och la sig utomhus istället.... Men på natten släpptes vi och tog in på hotell istället dock fick vi lova att lämna Moskva redan morgonen efter vilket vi ändå tänkt göra.
Imorgon är det ju en ny etapp.

Resan-Etapp 3!

Bussen rullade från Norrköping 09:00 imorse för färd mot det sista avvinkningsstället, Göteborg. En rätt kort tripp blir det idag i det regniga Sverige, endast 31,1mil ska resas idag och det beräknas ta endast 3timmar och 28minuter.

Vi lämnade Norrköping som sagt och vi hade en lite sur Ida i bussen, hon trodde nämligen vi glömde fira henne när hon fyllde år igår men vi lurades bara och firar nu istället. På en rastplats strax utanför Norrköping har vi sedan tidigare fixat en del med våra sponsorer så det är framdukat ett rejält festområde där vår kära Kramforsdam ska firas. Otroligt förvånad såg hon ut när bussen rullar mot rastplatsen och det längs vägen står stillastående bilar där alla vinkar och jublar för att fira henne på hennes 24-årsdag. FH som alltid drar samma skämt när nån fyller år (fast ändrar siffrorna) säger "Höhö, nu är du närmare 48 än 0" får en arg blick men sedan är allt glatt igen.
Väl framme på rastplatsen kastar sig Anti och Paddan i bollhavet medan Glenn går mot buffébordet och äter....
AH tycker det mesta är odjupt och BB dansar congadans med den f.d. gällivarebon medan Deve spelar "Ja må hon leva" på gitarren. Livat värre således.
Festen fortsätter ett par tre timmar innan vi måste fortsätta vår resa genom landet och rullar vidare ner mot Göteborg.

Vi var ju tvungna att spela skivan nedan på festen förövrigt:



Nåväl, vi rullar in mot Götet som hälsar oss välkomna med regn.
Då alla redan varit runt i Götet på semester sker inte så mycket här, halvorna guidar gänget runt i staden med en avslutande brakmiddag på Lasse på Heden där även ett gigantiskt pressuppbåd samlats. Det har kommit till allmänhetens kännedom vilken resa vi har påbörjat och intresset är gigantiskt stort för det hela, vi planerar att publicera intervjun med FH som är samordnare av resan så fort den kommit ut i alla tidningar.
Kvällen börjar nalkas och vi har som avslutning i Sverige valt att bo på Grand Hotel Opera. Senare under resan blir det ju inte så fint boende....
Vi somnar skönt in och laddar för det som resan verkligen är känd för, vägen ut i europa! Imorgon är det början på en lång etapp.

Resan-Etapp 2

Vi lämnade Kramfors vid 09:00 imorse efter en mycket stadig frukost på hotellet och minibussen rullar nu mot nästa avvinkningsanhalt, Norrköping. Dagens etapp är 62,9mil lång och beräknas ta 7timmar och 13minuter i ren restid.

Nåväl, vi packade väl aldrig upp ordentligt denna första natt på resan för det tar en bra stund att stuva in allt i bussen igen dessutom ansåg Paddan klok som han faktiskt kan vara ibland att "Öhh,folket, ska vi inte ge fan i att ta ut tältet och de grejerna ur bussen när vi ska sova på hotellet?" Efter att ha försökt övertyga främst FH om att man inte behöver tält på hotellrum så lämnade gruppen det i bussen.
Vi rullar nu genom ett mycket vackert Sverige, vi vet också att det kommer dröja bra länge innan vi igen stannar på våra hemorter så vi tar verkligen tillfället i akt att vinka adjö.
Idag och imorgon har damerna valt att dela på tiden som chaffis och den andra sitter shotgun, just spelas det hårdrock så då kan ni ju fundera över vem som kör och vem som sitter shotgun. Idag är förövrigt Glenn och AH barnvakter åt Anti.
FH och Deve sitter och diskuterar varför Lundell egentligen valde att exprimentera som han gjorde på Fanzine och Slugger plattorna.
BB har en egen show i bussens exakta mitt där han lovat sig själv att spela tetris på sitt gameboy minst två timmar varje dag hela resan.
Vi har nu kommit längre ner i landet och det är dags för en liten rast, vi stannade innan och köpte lite lunch som vi nu tänkt äta, tyvärr regnar det ju men då är följande rastplats perfekt:


Tak över oss mao.

Vi rullar sedan några timmar till innan vi äter middag några mil utanför Norrköping för att vara alerta när många tusen av befolkningen i Norrköping gett sig ut på gatorna för att hälsa oss välkomna, det är inte utan att man undrar hur det ser ut när vi kommer hem om några år.
Vi tar oss i "Peking" och för er som undrar över det namnet ger vi faktan här:

Norrköping kallas ibland för Peking pga att Sven Hedin, känd forskningsresande, under en föreläsning på gamla läroverket i Norrköping under 1910-talet pratade om sina resor i Kina. Han nämnde då att "Peking respektive Nanking betyder Norra respektive Södra Staden, ungefär som Norrköping och Söderköping". Det tog några läroverkspojkar fasta på och döpte Norrköping till Peking.

Vi tar in på Best Western och somnar gott... Imorgon är det ju en ny etapp.

Resan-Etapp 1.

En vansinnig BorisBorissa sägs inte vilja följa resan men den startar ändå, och eftersom vi på IK värnar om våra trogna läsare så bjuder vi på en överraskning (eller ja,det beror på hur man ser det) BB följer med! Detta p.g.a. att magikern varit totalt okontaktbar det senaste och därför missat avfärden. Extremt fjäskigt för att inte BB ska sluta läsa IK efter resan antar de flesta och ni tror helt rätt!!

Vi kan ju också säga att resan kommer inte följas i realtid utan vi bloggar om etapperna redan innan de tillrättalagts, så vi är kanske klara med resan här innan vi är hemma rent datummässigt.

Vi får rätta oss själva lite grann från igår ty restiden lär ändras. Vi kör ju bara olika etapper 566 stycken för att vara exakta och vissa tar ju mer än två dygn i ren körtid så hur länge vi blir borta är, trots informationen igår inte klart, men helt klart får ni räkna med ett par år, räkna med tre år för att vara på den säkra sidan, man vet ju aldrig vad som händer.
Vi reser alltså ut idag och återkommer när vi återkommer.

Första etappen startar alltså nu och går från startorten Gällivare till Kramfors.
En nätt liten tripp på 69,7mil. Ren restid är 8timmar och 46minuter.

Vi startar klockan 09:00 och rullar iväg.
Alla är glada och har väl enormt svårt att greppa att vi har över 116 tusen mil att åka innan vi är hemma för gott igen.
Anti berättar stolt att han bara packat ner ett par kalsonger där han sitter längst bak i sin bilbarnstol, BB och damerna sitter i mitten och sjunger " Kalle Kamel har 988192781233214 pucklar" och lovar att sjunga samma sång HELA resan, något som får FH och Paddan längst bak (de har fått första passet att passa anti) att svära något om att de ångrar att de åkte med redan när bussen lämnar den tusentals stora avskedskommitén bakom sig.
Deve styr bussen med van hand, AH och Glenn sitter bredvid och diskuterar obskyra hårdrocksbasister från 1973s undergroundscen i Belgien....
Efter ett par timmar stannar vi vid en liten pittoresk sjö för pissepaus (eller "byta blöja" rast som anti säger).

 Här sitter Deve och fröken I och äter lite medhavd frukost, det är ju enda gången vi har medhavda grejer med oss faktiskt så vi kom sedan allihop dit och njöt, förresten kan ni försöka knö ihop er nie pers vid ett sådant här bord... det är en bedrift.
Vi rullar vidare och efter ytterligare en paus där vi stannade och åt, givetvis på en obskyrt dyr rasta., så närmade vi oss Kramfors som är den första dagens etappmål.
FH vrålar om att de är i närheten av platsen för de legendariska Ådalsskotten medan anti (han är smart för att vara fyra år) vrålar att Kramfors tydligen är känt för att Dolph Lundgren har anknytning till orten. Vi tvivlade starkt på det men wikipedia ger honom rätt:

Några personer med anknytning till Kramfors är: ishockeyspelaren Magnus Wernblom, författaren Birger Norman, dragspelaren Karl Grönstedt som skrev "Månsken över Ångermanälven", konstnären Thage Nordholm, serietecknaren Mats Jonsson och skådespelaren Dolph Lundgren.

Lätt förbannade över att Ida inte nämns bland Kramfors kändisar njuter BB av att han kommit fram efter nära nio timmar i en minibuss, vi intar Hotell Kramm i centrala Kramfors och hela Idas armé av bekanta står utanför och hälsar oss välkomna. Hotellet njuter av uppmärksamheten och vi själva äter en god middag innan vi till slut kryper till kojs.
Imorgon väntar ju en ny etapp....

Resan

Så har man då på Idas begäran suttit och räknat ut det sista för RESAN! Den är nu startklar och kommer starta vilken dag som helst.
Vi är ju nio pers som reser, vissa mer eller mindre frivilligt.


Detta är ju som bekant vårt briljanta fordon. Det är i denna eminenta minibuss vi ska resa europa runt.

Anti,Deve, Paddan tar med sig magikern från Kommando Peking.
Halvorna tar med sig Glenn från Götet.
Våra fans Ida och Annelie är också berättigade plats på resan.

Dagen har ägnats åt massa slutgiltliga matteövningar för att få fram vad som gäller för resan.
Dessa har gjort att följande fakta kan presenteras.

Resans längd: 1162995,6km eller om man så vill 116 299,6 MIL.

Reskostnad totalt för nie personer: 3 656 950 kronor.

Restid: 852.25 dygn, där den totala tiden i bussen, på färjor etc, dvs restiden är 602,25dygn.

Vi kommer passera så gott som alla europas länder samt några svängar i nordafrika enligt resplanen.
Reskostnaden löses genom sponsorer som även köpt oss bussen.
Ni kommer kunna följa resan här på IK i denna kategori.

Resan startar hos superfanet Annelie uppe i Gällivare imorgon dit övriga resenärer tagit sig (de resorna räknas inte in i reslängden) för att sedan åka lite av avfärdsfest genom landet, via Kramfors, Norrköping, Göteborg innan färden styrs ut i europa.

Utfärd 1 aug 2009
Hemkomst 2 dec 2011

VÄL MÖTT!!!!

Utdrag ur Första Halvans packningslista.

En badboll
Massa blåvitta souvenirer som kan användas för att muta oss igenom alla tullar där det strular
Under vulkanen med Lundell.
Hela vännerboxen med alla tio säsongerna.
Dator med nät så man kan reseblogga
Barnstol till Anti
Pass
Flera olika kontokort med reskassan på (så om man tappar ett finns iaf högst 15% av kassan på det kortet)
Domkraft
Två reservdäck
First aidkit
"i bussen kudde"
Alla progglåtar jag har
Keramikälg
Anti

Utdrag ur Andra Halvans packlista

Solkräm
Keps
Diverse kläder
Alla DVDer med Galenskaparna och After Shave
Skäggkam
Punkalagning
Stekiga solglasogon
Vita sneakers ifall man stöter på kontinentala huliganer
Tommy og Tigern-tidning (serie)
En redit sleten kortlek som det står MIN på
Ett trasigt spiralblock med alltför många stenciler i
Sverigespelet
Göteborgsspelet
Bibeln
Das Kapital
Kommunistiska manifestet
En fågelbok
En Janne Josefsson-mask ifall man behöver klaga nånstans
Hammare och mejsel så man kan rista "IK var här" i runor på lämpliga platser
Ett munspel
En tvättbräda
Och slutligen Den här Portföljen ur Höjden Hooligans eminenta portföljguide

RESAN-Sponsorerna så gott som klara.

Japp, nu är även den finansiella biten klar för resan, allt som återstår nu är diverse räknande men allt beräknas dra igång inom en vecka iaf.

Arbetet går således framåt....

Tidigare inlägg
RSS 2.0