Resan-Etapp 13.

17aug.
Vi vaknar upp i tältet i en salig röra, ingen fattar riktigt hur vi lyckas somna sådär, men förutom tjejerna som tröttnade efter 15minuter tydligen och gick och la sig i bussen (vilket vi tyckte var fusk) så kan man väl säga att nattsömnen inte var helt exemplarisk direkt.
Dock inser vi hur vackert det är och Glenn som ju har ett enormt arkitektoriskt intresse och är extremt intresserad och kunnig om allt vad Barock och Rokoko samt även nymodernismen går runt och skakar på alla och säger "vakna nu för f-n, vi ska till Guggenheimmuseet". Vi inser ju även vi att det är något man måste besöka när man är i Bilbao men klockan sju på morgonen när vi kom fram 02 Glenn, var inte det lite VÄL tidigt?
Nåväl, en stabil frukots enligt tallriksmodellen senare (dvs två knäckemackor med feseljummet vatten) senare stuvar vi in tältet i bussen och lyckas sedan enas om hur vi ska sitta dessutom och lämnar campingen.
Dagens etapp mot Lûbeck, är 184,6mil men då den går på enormt snabba motorvägar tar den kortare tid än den förra etappen, så vi beräknas resa i 17timmar och 19minuter. 

Dock väntar först som sagt Guggenheimmuseet.


Vi stannar bussen i city och ser på vägen till Musett även något som intresserar den sanne botanisten AH rejält, nämligen en valp i blommor...



Vi tar oss sedan till museet, själva byggnaden ären historia i sig och egentligen beskrivs det bäst av Wikipedia som enligt Glenn satte huvudet på spiken i sin beskrivning:

Museet är uppbyggt av en serie, till synes, slumpmässigt komponerade morfiska volymelement, klädda i högreflekterande stål som ger hela byggnaden något av en aura dagtid. Dessa volymer definierar de olika rumsligheterna och utställningshallarna interiört. Denna komplexa stil, som blivit något av ett signum för arkitekten Gehry, har till stora delar kommit till via olika CAD-program och datorsimuleringar.

Konsten inne på museet är förvisso rätt intressant men efter att ha väckt AH två gånger på en kvart under den guidade turen inser vi att det inte är så mycket för de flesta av oss och efter ett par timmar beger vi oss iväg mot denna etapps mål, Lûbeck.
Vi reser längs autobahn liknande motorvägar och sådana vet ni alla hur roliga de är så själva resan lämnar vi därhän, det är inte mycket att fotografera etc under 184,6mil längs i princip raka asfaltssträckor...
Vi stannar och äter i Frankrike och AH kräver att få äta sniglar i baguett... Tro det eller ej men vår egen bratwannabe (paddan är ju vår brat) får det och han och Paddan sköljer ner det hela med Champagne.
När vi kommer tillbaka till bussen vägrar först AH sätta sig i bussen eftersom Anti börjat spela Tomas Ledin men efter diverse tjöt där BB sagt att "Sätter du dig och genomlider 45minuter Ledin så ska jag se till att det efter det spelas 5timmar jävlaranamma efter det" så sätter han sig.... De 45minutrarna med Ledin var något av det mest plågsamma vi varit med om, AH gnäller över musiken hela tiden och när den slutar hörs ett jubel från längst bak i bussen och sedan drar Jävlaranamma igång med "Karneval på stan", det blir givetvis allsång i refrängen!



Resan fortsätter in i Tyskland och de flesta somnar gott några timmar förutom Postmästarinnan som styr bussen med säker hand längs autobahn, något snabbare än hon styr postbilen tydligen, men vem vet? Bussens hastighetsmätare går bara upp till 140....

Framåt småtimmarna når vi Lubeck och slår upp vårt tält i en park i city där det var en avsedd plats för oss, många svenskar beräknas hylla oss dagen efter för vår straptsrika resa.

Vi somnar in gott i tältet, bevakade av ett tiotal vakter som ska hålla ljudnivån nere och se till att ingen kommer åt oss under natten.
Imorgon väntar ju en ny etapp....

Kommentarer
Postat av: BorisBorissa

Japp! Vi lyssnade på jävlaranamma. Låtar som vi hörde flera gånger var: "Din syrra" och "Pickadulverman". Det är musik man blir glad av.

Mvh, Boris.

2009-09-07 @ 17:14:16

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0