Sverige har bytt namn. Numera bor vi i Silverland. Det blev fastslaget idag när damerna tog Sveriges femte silver i detta mästerskap. Vi tycks gilla silver, ungefär lika mycket som Norge gillar guld. I dagens stafett, 4X5 km, knep Norge ännu ett guld. Förvånade? Det är inte jag. Upplägget med Weng på första sträckan, Johaug på andra, Steira på tre och självklart drottningen på sistasträckan, Björgen.

 

Den som följde loppet kunde redan på förstasträckan klart och tydligt se vilken nation som skulle ta hem guldet. Heidi Weng, som hade blivit tillsagd att hon skulle dra på andra varvet, struntade i den uppmaningen och tänkte istället "Varför ska jag dra på andra varvet, när jag lika gärna kan dra på första?" och VM-debutanten drog således ifrån sina konkurenter och lämnade över till Johaug, som definitivt såg till att Norge skulle stå som segrare.

 

Ingmarsdotter var det svagaste kortet för Sverige och fick gå ut på förstasträckan och kanske var det lika bra. Hon fick slita hund ute i spåret och jag satt hemma framför datorn och tänkte "Det här kommer inte gå vägen. Det kommer inte bli någon medalj". Men så fel jag hade. Wikén på andrasträckan imponerade stort och när hon växlade över till Haag tändes hoppet åter. Visst, Haag har inte gjort några minnesvärda resultat, varken i världscupen eller under mästerskapet, samt att fristil inte är hennes starka diciplin. Men jag ville ändå inte räkna bort dalkullan, som jag vet åker utomordentligt när hon är i form. Hon låg och tampades med Roponen om bronspengen, men sen kom rycket i den sista tunga stigningen och på toppen var finskan avhängd. Hon växlade över till Kalla som tvåa och Charlotte kunde på ett lugnt och behärskat sätt föra Sverige till den femte silvermedaljen i detta VM.

 

Björgen gick inte att göra någonting åt (den som säger något annat bör reflektera över sitt uttalande) utan efter Haags växling så stod det klart att Kalla skulle föra Sverige till en fin andraplats.
Målet innan mästerskapet var att ta 5 medaljer. Det har det blivit och VM är inte ens slut. Sug på den ni.

 

Nu sätter vi vår tilltro till herrarnas 4X10 km i morgon och hoppas på ett finfint lopp

 

//DV

 

Fjärde medaljen detta mästerskap och även det ett silver. Jag skrev igår att man inte ska hänga läpp över ett silver, men håller du, käre läsare, inte med om att det börjar bli lite väl många andraplaceringar nu? Detta kan låta lite surbulleaktigt, men de senaste åren har vi svenskar blivit ganska borskämda med guldmedaljer som våra längdkungar och drottningar bjussat på, så nu när man bänkar sig framför tv:n så kan man inte låta bli att tänka "tänk om det blir guld i dagens lopp". Och visst blir man glad en dag som denna (efter gårdagens fiasko) när Johan Olsson kliver över mållinjen och slutar som silvermedaljör, men det är ändå med lite surbulletankar man stänger av tv:n och tänker "Jaja silver är bra, men det är ju inget guld".

 

Guldet gick istället, föga förvånande, till Norge och männens svar på Marit Björgen, Petter Northug Jr. Efter målgången såg man tydligt att denna gigant hade gett allt, då hade slog ihop som en klubbat säl i målfållan och bara låg och vsade med hela sin kropp SMÄRTA, SMÄRTA SMÄRTA. Det är så en värdig guldmedaljör ska se ut efter han/hon knappt tagit sig över mållinjen innan kroppen bara singlar ner och man hyperventilerar, samtidigt som alla muskler i hela kroppen bara skriker rakt ut. Det, mina damer och herrar, är en värdig vinnare.

 

Bronset gick till Tord Asle Gjerdalen som var 23 sekunder efter sin landsman och som jag skrev igår: Att två norrmän är på pallen är numera snarare en regel än undantag.

Förutom Olsson kom även Calle Halfvarsson och Daniel Richardsson in på tio i topp-listan. Halfvarsson på 6:e plats och Richardsson som 10:e man. Marcus Hellner, som har 15 km fritt som sin favoritdistans, slutade på en klart underkänd 17:e plats

 

Om två dagar är det stafett, 4X10 km, och till dess har alltså Hellner på sig att bevisa att han är rätt man för stafettlaget. Personligen tycker jag Hellner ska bita i det sura äpplet och lämna plats åt Jönsson som tillsammans med Olsson, Halfvarsson och Richardsson ska kämpa för medalj. Helst guld. Eller, nej inget "helst". Det ska bara bli guld

 

//DV

 

  

Jag ska inte ljuga, men på morgonen hade jag faktiskt guldkänsla i kroppen. Charlotte Kallas favoritdistans idag (10 km fritt) och vädret gav förutsättningar att det skulle bli en riktigt bra tävling. Det blev en bra tävling, men resultattavlan innehöll inte riktgt det resultatet jag skulle vilja sett. Att två norskar slutar på pallen är nu mer en regel än undantag, så det är föga förvånande att både guld- och silvermedaljen tilldelas våra grannar.

Men det som ändå är lite förvånande är att Marti Björgen "bara" slutade som tvåa. Missförstå mig rätt nu. Att komma tvåa är absolut ingen skam och man ska jävlar i mig inte hänga läpp över en andraplats, men för Maskin-Marit borde denna placering kännas lite obehaglig och, om inte annat, ganska ovant. Här har vi en tjej, en supermaskin, en övermänniska ute i spåren som är van att leka med sina konkurenter och man har vant sig vid att guldmedaljen går till Björgen. Det har varit skrivet i stjärnorna ett bra tag nu, så därför borde det kännas lite ovant att se henne en nivå under förstaplatsen på pallen.

 

Som sagt, tvåa är defentivt, absolut ingenting man ska hänga läpp över. Therese Johaug är en tjej som defenitivt inte hänger läpp. Första plats och slår dessutom landsmaninnan som alla, redan innan loppet, tvärsäkert sa att här har vi segraren i dagen lopp. Grattis Johaug och dom som inte såg målgången av "Duracell" hörde med all sannolikhet segervrålet som den lilla, späda men makalösa norskan gav på. Ett vrål som talade om för oss "Fan vad glad jag är, men jävlar vad det smärtar i kroppen."

 

Svenskorna då? Nja, vad ska man säga? Kalla blev bästa svensk på en sjundeplats och dessutom den enda svensken som kom med på tio i topp-listan. Fram till 6,8 km var hon med om bronspengen, men sen stumnade hon och slutade till sist på en icke godkänd sjundeplats.

 

Det är bara för dom svenska tjejerna att vara förbannade nu i några timmar över sina insattser och bege sig ut på träningspass igen. För vi har förhoppningar på fler än tre medaljer och det hoppas jag tjejerna också har

 

//DV

Jag skulle ha varit på plats i Val di Fiemme lagom till Heller och Jönssons samt Kalla och Ingamrsdotters silvermedaljer. Hela veckan har jag bara gått runt och väntat och längtat att få komma ner till VM. I måndags hade vi nämligen möte på redaktionen där vi pratade om att skicka ner en av oss och således rapportera live från händelsernas centrum. Tanken kom upp redan under OS i Vancouver att vi skulle satsa på liverapporter, men då ekonomin var bristfällig för tillfället blev det ingen biljett till OS. (Vi har fått många mejl från tidningar runt om i världen ända fram till denna dag där man skriver att man saknade oss på plats).

 

Men så i onsdags kom dödsstöten. Chefsredaktören samlade alla oss på redaktionen och ledde in oss i det ovanligt lilla och läskiga konferensrummet med den alldeles för stora tavlan på väggen som visar en 10-årig Anti, sittandes på en speedway-cykel

Vi satte oss ner vid bordet med våra kaffekoppar, alla utom AH som hade med sej ett halvliterkrus mjöd som han pillemariskt klunkade i sej

 

Chefsredaktören berättade för oss med tårar i ögonen att "det blir inget Val di Fiemme, DV" Vi alla hade kommit överrens om att om det var nån som skulle skickas ner till Italien så var det IK:s egna Jonas Karlsson, nämligen jag, DV. Nu blev inte så fallet och stämningen är lagom munter på redaktinen. Alla sitter med sina huvuden nere mellan knäna och ojar sig. Jag börjar dessutom bli lite orolig för AH, som har börjat dricka mjöd som vi andra dricker vatten. FH försöker lätta upp stämningen med lite Kålle och Ada, men det går inte alls

 

Nästa år det OS i Sotji som står på agendan och borde vi kunna ha resurser till att åka, i alla fall skicka iväg en av oss, som det var tänkt denna gång. Men men... det blir aldrig som man har tänkt sig

 

/DV

Ikväll är det dags för den sista deltävlingen av Melodifestivalen 2013. Malmö står som arrangör och det är nu dags att se och höra de  åtta sista bidragen. Angående förra veckans deltävling i Skellefteå blev jag förövrigt hyfsat nöjd. Det absolut viktigaste var att Ravaillacz gick till final, och så blev också fallet. Den enda stora skrällen var att det värdelösa bandet (State of drama) med den värdelösa låten (Falling) blev det andra bidraget att gå till final. Visserligen kanske det inte är så konstigt att en låt som låter som en  kopia av all annan "poprockmusik" går till final, men med tanke på hur fruktansvärt ounik låten är så kommer den snart glömmas bort när cirkusen är över. Men nu koncentrerar vi oss på kvällens bidrag...

 

1. Army of Lovers – Rockin' the Ride
Army of Lovers var ett tag sen man hörde något av, men nu är de alltså tillbaka, och dessutom i Melodifestivalen. Det som talar till deras fördel är att gruppen/individerna är relativt kända, men det som däremot talar emot en succé är att låten känns väldigt tjatig... helt enkelt dålig. Jag kommer inte gråta om de blir utslagna.

Betyg: 2 väldigt svaga bananer av 5 möjliga (där 5 är bäst och 1 är sämst)

 

2. Lucia Piñera – Must Be Love

En tjej jag inte har hört talas om som ställer upp med en poplåt som har potential att spelas på Rix FM framöver. Ingen höjdarlåt, men jag gillar den ändå mer än "kärleksarmén". Tror dock hon får svårt att gå vidare med tanke på att hon inte är så känd.

Betyg: 2 bananer

 

3. Robin Stjernberg – You

En gammal deltagare från Idol. Hur många sådana har vi sett hittills i år? Jag kan som bekant inte räkna till mer än tre, men det är i alla fall fler än så. Låten är ytterligare en typisk Rix FM-dänga, men den känns i alla fall lite mer säregen än de övriga i och med att han låter som Tarzan när han framför ordet "you" i refrängen.
Betyg: 2 hyggliga bananer

 

4. Sylvia Vrethammar – Trivialitet

En gammal kämpe som har fått ett litet uppsving i karriären sedan hennes medverkan i Så mycket bättre. Jag är dock inget större fan av hennes släpiga musikstil så detta är inget jag diggar. Men ärligt talat är det ändå inte så mycket sämre än alla Rix FM-låtar. Detta ligger snarare på P4-nivå.
Betyg: 2 bananer

 

5. Ralf Gyllenhammar – Bed on Fire

Ralf Gyllenhammar, är inte det namnet på en snobbig politiker? Den här mannen ser dock inte ut som någon politiker. Han lirar piano och sjunger en låt som man kan beskriva som lite halvskum. Inget jag kommer lyssna på om några månader, men den sticker ut från de andra, och det brukar alltid vara ett bra tecken. Går nog vidare till final eller andra chansen.
Betyg: 3 bananer som är på väg att ruttna

 

6. Behrang Miri – Jalla Dansa Sawa

Man brukar ofta prata om plagiat. Detta känns som ett halvplagiat på Frankrikes bidrag från 2010. Det som är pinsamt är att plagiatdelen också är det enda som är relativt bra i bidraget. Bör inte gå vidare, men just därför finns väl risken att det blir en skräll.   
Betyg: 1 genomrutten banan

 

7. Terese Fredenwall – Breaking the Silence

Ytterligare en artist som jag inte har hört talas om. Ställer upp med en popballad som faktiskt är helt okej. Låtmässigt gillar jag nog denna mest av alla under kvällen, men det brukar ibland kunna vara svårt för okända artister att nå framgångar när det finns många namnstarka konkurrenter.
Betyg: 3 halvsvaga bananer

 

8. Ulrik Munther – Tell the World I'm Here

Flickidolen från Idol gör ytterligare ett försök i Melodifestivalen. Naturligtvis talar vi om ytterligare ett typiskt Rix FM-nummer. Funkar att lyssna på då låten har en ganska stark refräng, men om den blir speciellt långlivad är jag inte så säker på. Kommer dock troligen gå vidare ikväll.
Betyg: 2 starka bananer

 

Tipset:

Till final: Gyllenhammar och Munther

Till andra chansen: Stjernberg och AoL

 

Hoppas dock att Fredenwall kan slå sig förbi någon av de ovanstående.

En vecka har nu passerat sedan förra veckans (ganska logiskt va?) Melodifestival-deltävling i Göteborg. Att Sean Banan gick till final kändes helt rätt och att team Segerstedt/Damli tog sig vidare till andra chansen var också helt okej. Men i övrigt kan jag inte göra annat än att beklaga mig över hur dålig musiksmak det svenska folket tycks ha. Nåja, åtminstone den skara svenskar som tittar på den här cirkusen år efter år. Den mer eller mindre värdelösa låten som handlar om döda fiskar gick till final... Bedrövligt. Ganska tråkigt att SHW inte tog sig vidare heller, men en förklaring till detta kan vara att Pernilla Wahlgren var en av medlemmarna i trion, något jag inte hade uppmärksammat på förhand. Hon brukar aldrig ha turen med sig nu för tiden.

 

Den här veckan arrangeras deltävlingen i Skellefteå. Frågan är om det blir skrällar även den här gången. Med tanke på att detta är den näst sista deltävlingen hoppas jag i alla fall på två bra låtar i final.

 

1. Eddie Razaz  –  Alibi
Det är många gamla Idol-artister som genom åren har fått förtroendet att ställa upp i Melodifestivalen. Eddie är en utav dessa och han bidrar med en relativt tråkig poplåt. Den går att lyssna på, men sticker inte ut från mängden från all annan Rix-FM-musik vi har fått bekanta oss med såhär långt. Bör inte gå vidare, men man vet aldrig hur tjejer röstar.

Betyg: 2 svaga bananer av 5 möjliga (där 5 är bäst och 1 är sämst)

 

2. Elin Petersson – Island

En ensam kvinna på scen med en gitarr i famnen som sjunger om Island (om det är ön som heter  just Island eller någon annan ö framgår tyvärr inte). Det finns en viss chans att ett sådant bidrag kan skrälla. Bättre än bidrag nummer ett, men av det jag hört av låten får den inte godkänt.

Betyg: 2 bananer

 

3.  Ravaillacz – En riktig jävla schlager
Artister: Tommy Körberg, Claes Malmberg, Johan Rabaeus och Mats Ronander. Det säger det mesta. Troligen kvällens roligaste och mest självironiska låt. Går till final om jag får som jag vill. Rent melodimässigt är dock låten tyvärr lite för enformig. Det största hotet mot att de tar sig vidare till final är att majoriteten av folk som skulle gilla den förmodligen inte ens tittar på programmet.

Betyg: 4 bananer

 

4. Amanda Fondell – Dumb

Ytterligare en gammal Idol-deltagare som ställer upp med en typisk Rix-FM låt. Med tanke på att hon har en betydligt mer säregen röst än exempelvis Eddie så känns det här bidraget snäppet vassare. Kan gå hur som helst.
Betyg: 2 ganska starka bananer

 

5. Martin Rolinski – In And out of Love
Rolinski ställer också upp med en typisk Rix FM-låt, men det var i och för sig ganska väntat med tanke på vad han har ställt upp med tidigare i Melodifestivalen. Han brukar ha en förmåga att gå långt i dessa sammanhang oavsett hur bra låtarna är, så det finns väl inga anledningar att tvivla nu heller. Något jag dock inte förstår är varför man målar ett par glasburar med yoghurt på scenen. Ärligt talat ser det mest äckligt ut.

Betyg: 3 bananer

 

6. Caroline af Ugglas – Hon har inte
Gjorde succé för några år sen med sin "Snälla, snälla, snälla". Den här låten är i ungefär samma stil, så det finns förutsättningar till ytterligare en succé. Om nu inte folk har börjat tröttna. Med andra ord svårtippat.

Betyg: 2 förhållandevis starka bananer

 

7. State of Drama – Falling
En okänd grupp som framför en låt som inte lär göra dem så mycket mer kända. Tråkigt nummer, måste bjuda till mer på scenen om det ska ha någon chans att gå hem hos folk.

Betyg: 2 svaga bananer

 

8. Janet Leon – Heartstrings

Till en början kan man tro att man ska få avnjuta en bra popballad, men efter ungefär en halvminut förvandlas bidraget till ytterligare en typisk Rix FM-dänga. Bättre än flera av de andra som ställt upp hittills i år, men jag hade hellre hört en ballad istället.

Betyg: 2 bananer

 

Om jag får som jag vill slutar tävlingen såhär:

Till final: Ravaillacz och Rolinski

Till andra chansen: Caroline af Ugglas och Fondell

 

 

 

Ikväll drar melodifestivalen vidare med den andra deltävlingen för året. Antagligen har varken FH eller AH kunnat undgå att det är Göteborg som får äran att arrangera tävlingen den här gången. I förra veckan hade jag rätt på tre av fyra punkter i mitt förhandstipps, det är jag nöjd med, fast till den här gången hoppas jag också att det blir några bra låtar som tar sig vidare till final...

 

1. Anton Ewald – Begging
En ny bekantskap för mig. En ung kille som framför en typisk Rix FM-låt. Kommer med andra ord få oerhört många röster av unga tjejer som har lätt för att bli förälskade. Blir med andra ord farlig i tävlingen även om låten är relativt dålig.

Betyg: 2 svaga bananer av 5 möjliga (där 5 är bäst och 1 är sämst)

 

2. Felicia Olsson – Make Me No 1
Även detta en ny bekantskap för mig. Ett ganska släpigt och slätstruket bidrag som förmodligen inte kommer gå vidare. Är dock inte sämre än det första bidraget.

Betyg: 2 bananer

 

3. Joacim Cans – Annelie
Hammerfall-bekantingen Cans, har han blivit tokig? Ser ut som en hårdrockare med sitt långa hår och sina slitna jeans, men ger sig ändå in i melodifestivalen med en svensk låt som kan liknas vid en popballad. Mixen känns konstigt, men bortsett från allt det konstiga är låten okej.

Betyg: 3 bananer

 

4. Swedish House Wives – On Top of the World
Det känns som att jag skriver Rix FM-låt ganska ofta nuförtiden för att förklara vad det är för typ av låtar som är med i Melodifestivalen. And here we go again. Ytterligare en typisk Rix FM-låt som framförs av en totalt okänd trio tjejer. Låten är faktiskt ändå ganska bra, men ett svårtippat bidrag med tanke på att gruppen inte är så känd. Bör gå vidare om jag får som jag vill.

Betyg: 3 ganska starka bananer  

 

5. Erik Segerstedt & Tone Damli – Hello Goodbye

En flickidol som framför en duett tillsammans med en tjej som också är en ny bekantskap för mig. Det blir mer och mer rookies för varje år känns det som, men nog om det. När jag såg att Erik skulle vara med hade jag tippat på en ganska tråkig poplåt, men detta är faktiskt inte så tokigt. Tone har tydligen haft ett bra inflytande över Erik. Blir giftiga.

Betyg: 3 bananer

 

6. Louise Hoffsten – Only The Dead Fish Follow The Stream
Om man ska sjunga om döda fiskar så passar det bra att göra det i Göteborg. Om låten handlar om makrillar eller ej vet jag inte, men bidraget håller ungefär makrillklass. En del tycker om det, men de flesta bara skrattar. Munspelandet räddar dock bidraget från total kollaps.

Betyg: 1 banan  

 

7. Rikard Wolff – En förlorad sommar
Wolff, mannen med den otäcka rösten! Burr! En ganska bra text, men den där rösten gör inte låten tillräckligt bra. Tyvärr.

Betyg: 2 svaga bananer  

 

8. Sean Banan – Copacabanana

Sean Banan är tillbaka! ÄNTLIGEN! Nu blir det show! Klart bäst den här tävlingen, och det säger väl egentligen allt om hur bra Melodifestivalen har blivit sen Sanna Nielsen, Sonja Aldén, Sarek & co har försvunnit. Sitter och nynnar på refrängen medan jag skriver dessa rader. Att den dessutom handlar om bananer, det är för fan genialt.

Betyg: 4 bananer  

 

Såhär tror jag tävlingen kommer sluta (förutsatt att det inte blir en massa sedvanligt strul hos SVT). Blir dock inte besviken om SHW byter placering med ES/TD

Till final: Sean Banan och Erik Segerstedt/Tone Damli

Till andra chansen: Swedish House Wives  och Joacim Cans

 Ikväll är det äntligen dags igen. Det vi alla har väntat på sen förra året ska ta sin början. Det handlar inte om Bingolotto. Nej, naturligtvis syftar jag på Melodifestivalen 2013! Efter Loreens seger i förra årets upplaga av Eurovision Song Contest kommer Sverige att bli värdnation det här året, så det är med andra ord oerhört viktigt att en bra låt vinner. Vi vill ju inte skämma ut Sverigeinför hela Europa genom att skicka en eller flera amatörer ner till Malmö!

 

Den första deltävlingen avgörs i Karlskrona och två bidrag ska kvalificeras till finalen i Globen samt andra chansen. Så var det dags att betygsätta låtarna!

 

1. David Lindgren – Skyline
Gjorde succé förra året och har sedan dess fått en ganska stor skara anhängare i Västergötland. Ställer upp med en liknande låt den här gången också, ett bidrag som låter som vilken "standardlåt" som helst på Rix FM. Lär med andra ord bli giftig, fast egentligen är det inte speciellt bra.

Betyg: 2 bananer av 5 möjliga

 

2. Cookies N Beans – Burning Flags
En trio brudar som också gjorde ganska bra ifrån sig förra året. Ställer upp med en låt som är ganska behaglig att lyssna på. Frågan är dock om de klarar sig vidare. Folk vill antingen ha uptempo-låtar eller ballader, inga mellanting (som detta är).

Betyg: 2 bananer av 5 möjliga

 

3. Jay-Jay Johanson – Paris
En skum kille med ett skumt artistnamn ställer upp med ett skumt bidrag. Låten är kass så det är ganska skumt att han ens får vara med... Fyrklöver i skum tror jag inte kommer rädda honom vidare.

Betyg: 1 banan av 5 möjliga

 

4. Mary N’diaye – Gosa

En uptempo-låt på svenska med en riktigt löjlig text. Kan med andra ord gå precis hur som helst, antingen blir det dundersuccé eller så blir det fiasko. För mig som gillar vettiga texter hoppas jag på fiasko.

Betyg: 2 svaga bananer av 5 möjliga

 

5. Eric Gadd – Vi kommer aldrig att förlora

En man med ett skägg som skulle sitta fint på en getbock, det säger väl allt? Tråkig och slätstruken låt är det också. Bör inte gå vidare, men man vet aldrig med kändisar. Han har tydligen en del anhängare i Lappland.

Betyg: 2 ytterst dåliga bananer av 5 möjliga

 

6. YOHIO – Heartbreak Hotel
Fick en chock när jag fick veta att YOHIO  är en kille. Han ser verkligen ut som en tjej i femtonårsåldern. Ett udda utseende brukar man dock vinna en del poäng på, och låten är inte heller den sämsta. Kan "skrälla" sig vidare.

Betyg: 2 bananer av 5 möjliga

 

7. Anna Järvinen – Porslin
En järv kvinna som ställer upp med melodifestivalens första ballad 2013. Lite seg för min smak, men bättre än många andra låtar ikväll.

Betyg: 2 bananer av 5 möjliga

 

8. Michael Feiner & Caisa – We’re Still Kids

Har ingen aning om vilka detta är, men precis liksom Lindgren ställer de upp med en typisk Rix FM-låt. Skillnaden är väl att detta är en duo med en kille och en tjej, så det blir helt enkelt lite bättre. Bör gå vidare.

Betyg: 2 bananer av 5 möjliga

  

Sammanfattningsvis är det inte ett enda bidrag i den första deltävlingen som är speciellt bra. Om inte de resterande tävlingarna innehåller sämre bidrag så kommer ingen av dessa artister vinna den slutliga finalen. Eftersom de flesta känns som mellanmjölk är det svårt att ranka, men det skulle inte förvåna mig om tävlingen slutar såhär:

Till final: David Lindgren och YOHIO

Till andra chansen: Michael Feiner & Caisa och Cookies N Beans