Göttebosska

ör-yr
öra-"gå å ˜ ", vara virrig

Göttebosska!

ämm-fadd, "de smaka änna ämt"
änglisch-stolpe in (i fotboll)
änna-nästan, riktigt
ännasom-liksom

Göttebosska!

å hana-oj! (utrop vid förvåning)
åharrenadå-oj!, jösses!
ånk!-stön
ånka-beklaga
åpen-glupsk, ha-galen

Göttebosska!

yllehund-pudel, litet barn med knollrigt hår
yokohamare-sup

Göttebosska

vagga-polismotorcykel (med sidovagn)
vagn-spårvagn
vase-liten stackare
vassekallt-kyla med stort K
ved bôla-ett lass med ved
vela-en person som vimsar omkring
vesen-trött, hängig
vinneleka-vindleka
vrôla-skjuta hårt (med boll)
vrôla-föra oväsen
vrängselknut-käringsknut
väck-bort, "vara alldeles ˜ " vara bakom flötet
vänna-vända, "få sej e ˜ " få sig en omgång stryk

Göttebosska!

ulka-kräkas
ulma-gråta högljutt
utsketen-medtagen

Göttebosska

tá för sej-försvara sig (i slagsmål)
talla-pilla, taffsa
talle-litet barn, en som sviker gänget
tamp-duva
tampig-okamratlig
tapp-bensinstation
tappirian-utskänkare
task-penis
taskeböler-testiklar
tavvla på-fingra på och smutsa ner; smeka intimt
tetig-konstig (Uttalas "teti")
tetig ordning-underlig figur
teveddelig-tillmötesgående, kärvänlig
tjack-jobb, tjej
tjacka-sälja
tjacket-äppelskrotten
tjala-hångla, vänslas
tjalla-skvallra
tjalle-pojke, grabb
tjallebôtta-skvallerbytta
tjebba dej-akta dig du!
tjedde-pojke
tjeg-bröd, jfr bracketjeg
tjega-" ˜ mej en bete" ge mig en bit bröd
tjifen-chefen
tjiggig-hård, tuff, kinkig
tjilen-"dra ˜ " pusta ut i arbetet
tjippe-småfågel
tjomla-älta brödet mellan gommarna (tandlösa personer)
tjomme-person, kompis
tjosig-slarvigt klädd
tjottaheiti-långt bort
tjulsig, tjölsig-tjockt och ovårdat klädd
tjåsta-pusta, andas häftigt
tjöta-tjata
tjötröv-person som pratar mycket
tocka sej-flytta sig
tomp-duva
trôka-" ˜ te´n" slå´n på käften
trôta-trötthet
trôtna-trôtnat har en dörr som i fuktigt väder är svår att få upp
trassj-rädd
trellfir-tre eller fyra
truttna-slå sig (om dörrar och fönster)
träd-krukväxt
träkällare-källare där man säljer enklare trämöbler och husgeråd
tröck-baksmälla
tyka sej-vara framfusig, påflugen
tyken-uppkäftig, framfusig (mest om barn)
tyska te-samla till
tåmpig-taskig
tösekalle-homofil
tösepojk-pojk som springer efter töser

Göttebosska

sala-samla ihop pengar, "ska vi ˜ te e halvpanna?"
salt-sjövan, oförskräckt på sjön, "en salt kille"
salta-gnida in snö i ansiktet
salta-"ta upp" tennsoldat
sattra sig-lugna ner sej
schurk-häst
schåare-skådare, brokikare
schör-hår, "- Ska du ha ett sånt ˜ ? Gå och klipp dig!"
seckla-dregla
segla-"en har la seglat", "man har väl varit med"
segla-gammeldansstil på Liseberg
seglarvatten-brännvin av märket "Explorer"
sellemjölke-karl utan ruter i
semla-sila
siska-läroverkselev
sjadde-skum, hållningslös person
sjaddig-nersolkad, opressad
sjagga-slinka, slampa
sjalå-avundsjuk, svartsjuk
sjapp-kiosk
sjurk-häst
sjånte-fåne
skôj-nöje, "ha ˜ " ha roligt, "bare på ˜ ", bara på skämt
skadda-lätt dimma, dis
skaffa-hämta mat till sjöss, köpa
skala-springa
skecka te-slå någon på käften, råsop
sketa-"va i ˜ för nån" vara förföljd av någon
skevan-"ta mä ˜ " ta med vänster hand
skjuvekärra-skottkärra
skobba-skolka
skota-springa
skrabb-pallning att lägga under båtar
skramma-stor spricka i berget som är fylld med rullsten
skrecka-dålig kamrat, "taskig kompis"
skricka-åka skridskor
skrubbansikte-skråpuk
skrådd-"på skrådden" snett
skräcka-fara omkring och föra oväsen
skubb-äldre benämning på pojkar som gick i folkskolan
skubba-skolka (från skolan)
skåmma-samla skrot
skåmp-gupp i kälkbacke
skångra-skaka
skäker-ben, "rör på ˜ ", rör på benen!
skäring-fart, hastighet
skör-huvudhår, "ont i sköret" huvudvärk
slabát-förkläde, haklapp
sleten-berusad
sli-sädesvätska
slinka-flottig soppa
sluring-soppa
sly-"ute å ˜ på kvällarna", ute och driva (om flickor)
slånka-slangbåge
slämma-"släm inte i döra!" slå inte igen dörren!
släng-hundralapp (se även halvsläng - femtilapp)
släta-kyssa
släver-tofflor (utan bakkant)
smâla-prata mycket och länge
smâla-hop, "e hel ˜ " en hel flock
smacka-pratförmåga, "du ha då e redi ˜ "
smeka-smörgås
smonka-spara, gnida, snåla
smälla-sälja
snagg-näsa
snajten-polisen
sneresa-missfall
sneseglare-milt skällsord
sno-stjäla en sak genom en hastig rörelse
snullen-avsnoppad, generad, "snullet va" så försmädligt!
snullet-snopet, försmädligt (" ˜ va!")
snuppla-snubbla
snurregast-vimsig person
snäjs-arbete, jobb, "ett gott ˜ " ett bra jobb
snörbroms-mustasch
snörkast-betydligt kortare en ett stenkast
spass-"vänta ett ˜ " vänta en stund
spåsig-egendomlig
sss-t-t-t!-"va löjligt"
staga (sig)-rycka upp sej, skräpa sig när man är påverkad
stenebabba-en ˜ som inte vet vad han vill
sterra-darra
sterrekitt-lungmos
stessa-mallig och tillgjord person, "en rekti ˜ "
stjärnkikare-en vindögd person
stomp-litet bröd
storan-Stora Teatern
stortröja-kort överrock
strala-stjäla
stret-(skällsord) idiot (lokalt runt Lindome, Kållered, Mölndal?)
stripa-stjäla
stöddi-halvfull
stötta-tåla, orka med
sugel-pålägg
sukta-känna starkt begär efter
surven-högen, "hele ˜ "
svâl(-e)-farstu, trappuppgång
svalelag-"bo ˜ med nån" ha gemensam svale med någon
svånga-äta
sylta-"göra" in någon med snö i ansiktet
söka-söla, vara långsam

Göttebosska

rôta-tur, "Sicken ˜ "
rabbekota-sladderkärring
rabbetaska-sladderkärring
racka ner-baktala, tala illa om någon
rallartoddy-cocktail bestående av brännvin blandat med öl
rassja-darrningar, skakningar
repa-stjäla
ri-anfall av värk
rigg-kostym
romp-rumpa
rompedra-mammegris
rompetroll-grodyngel
rundstycke-småfranska, litet franskbröd
ränna-köksvask
räpa-ragata
räta te-slå på käften
röpa-rapa
rösta-skaka (mattor)
rötet-"de e ˜ alltihopa" det är hopplöst alltihop
rövlapp-person som tillfälligt inte befinner sig på ens tio i topp lista

Göttebosska.

pâra-" ˜ dej" akta dig
pôse-påse, skällsord "Jäkla ˜ !"
paff-snopen
paja-gå sönder
pajsare-ostyrig pojke, stackare, mes
pala-räkna om vem som ska "stå" vid "gömme"
palla-stjäla
parbinge-dubbelsäng
parra-fart (sicken ˜ !)
paxa-bestämma
penne-penna
perka-"han hade siske˜ på saj" han hade en skolmössa på sig
perre-snurra, topp (leksak)
peveddeli-tillmötesgående, vänlig
piksnodig-kvick, rask i vändningarna
piksnosig-en sprättig person
pinhökare-"snåle handlarn"
pirka-mössa
pirre-snurra, topp
pixa-bestämma
planka-smita in gratis
plyska-portmonnä
plyten-polisen
plytet-mun, "ge´n på ˜ !" ge honom på käften!
pojk-"källarsven", "uppassare", "betjänt"
pojken-"pojken" är det sista i flaskan, eller likn. "får jag ˜?" "vill du ha ˜?"
pojketös-benämning på en flicka som brukade leka mer med pojkar
popper-fotbollskängor (uttalas påpper)
pota-spela kulor som rullas ner i en liten håla
potta-spela kula (uttalas med o som i Olskroken)
prepp-pilsner av Pripps fabrikat
prettla-trycka ner korken i flaskan
prissa pinne-ett slags lek
puta-dyna, kudde
pute-kudde
putevar-örngott
puttepinn-enkel ölöppnare
pys-liten kulpyramid
påbröd-bröd man kunde få under 1:a världskriget mot påbrödskort
påbrödskort-ransoneringskort för påbröd
pötta-knuffa

Göttebosska.

ola-räkna om vem som ska "stå" vid "gömme"
orre-örfil, smäll, lavett (passa dig, annars åker du på en ˜ )

Göttebosska.

najda-natta, tråkigt
najda-fart, hastighet
nalla-stjäla
nara-"de narar" det blåser vasst
natta-trist, värdelöst, hopplöst
nippa-kasta pottekula
nitti-fart
nock-hörn, kant, "setta på nocka" sitta vid bordsändan
nogar-"de ˜ inte" det är inte så noga
nystan-˜ gör man när man är nödig
närma-nära, "han bor ˜ mej" han bor nära mig
nästa-sy ihop en reva i skjortan med några stygn
nästan på-nära på

Göttebosska.

môla-gnida in snö i ansiktet
môsa-gå lågsamt
mackapär-grej
mackla-krångla, bråka
mackli-ben. på en person som har det bra, "det är en ˜ typ"
maja-ha picknick, "gå ut i skogen och ˜ "
majer-"göra ˜ " göra grimaser
malás-trött, pigord som betyder opasslighet
mallig-övermodig, dryg
matelea-dålig aptit
men hôôôôôl-"skit (också)"
men môla-"men vad jobbig du är!"
men môsa-"men vad jobbig du är!"
mena på-anse
modesjang-modell
moj-klinik för könssjukdomar
mot-trafikplats
mula-gnida in snö i ansiktet
munnagiga-munspel
munnarea-mundiarré
mutta-vulva
mutten-sur, purken
måckel-avundsvärd person
måcklig-avundsvärd
månadskarl-gårdskarl
mäla-märla, smäll, smocka
männas-medan
mässing-byling, polis
mögel-relativt vänligt tilltalsord, "-Pettsson e ett ˜ !"
möla-äta det godaste
möle-smulor, smolk
möska-" ˜ kvälle" fira skymning

Göttebosska

-hår, "ha ˜ på bröstet"
lô,sa-gå långsamt
lôpotta-pälsmössa
lôsig-långsam person
la-väl, ("vettladu")
lackmarer-lackskor
ladden-havande
ladder-tofflor
laka-byka
lakekar-bykkar
lakrits-snygg tjej
lalla-snacka småbarnssnack, nonsensprata, hoppa på isflak
lasig-dåligt klädd
lassja-springa
legoland-Skanska-skrapan vid Lilla Bommen
lipesill-person som lätt gråter
ljummen-"vattnet e ljummet" blandning mellan kallt och varmt
lo och lä-"Du har ditt i ˜ " Du har det bra
loda-springa
lomme-ficka
loppa-spela av (någon) alla kulorna
lorthusblomma-kvinnlig toalettvakt
lubba-springa
lunta-bränna (småbränder), tända eld på torrt gräs
lurk-knölpåk
lutten-berusad men inte full
lycka-ögla på skosnöre
lyra-ett slags torsk som blänker med ögonviterna åt töser
långavig-långsint
lången-"Är du ˜ här?" Är du redan här?
läcker pyrra-ej nertryckt kulpyramid
läppe-göteborgska formen av ordet "läpp"
läska-reta aptiten (sluta läskas!)
löen-luden
lönnhalt-lömska halka
lösa-ha råd, (-Ska du köpa detta? -Nä, jag kan inte ˜ det.)
löskefot-extrastöd på tennsoldat

Göttebosska!

kôven-ogin, oenig
kaja-kaj i bestämd form
kajsjått-hamnsjåare
kalevanser-bruna bönor
kappe-˜ var lika mycket som 4,58 liter
karbunkel-böld
karen-"kan ˜ säja mäj va klocka ä?", farbror
kavring-osyrat bröd av kornmjöl uppblandat med potatis
kedde-(tj-uttal) liten kille
kes å!-ge dig iväg!
kicket-äppleskrotten
killa-kittla
kingking-ljust lättöl
kinne-(tj-uttal) bio
kippa-(tj-uttal) trampa ner bakstycket på tofflorna
kippekålle-pratmakare
kirra-ordna
kitta å-(tj-uttal) kasta väck
kittel-kaffe˜, sylt˜
kiv-varningsrop liksom "Hets!"
klabbet-resten av gänget, "Ja å Kålle mot ˜ "
klaj-stryk
klamp-stekpanna
klitsch-sås eller dressing på t.ex. Pizza
klo, kloa-krog, krogen
kluppa-klippa med sax
klyka-slangbåge som laddades med ärtor
klämtare-sup
knô-trängas
knacka-ha samlag
knata-springa (fort)
kneppe-knippe, "ge´n ett ˜ (smörj)" ge honom ett kok stryk
knevelhänt-valhänt
knevlig-valhänt
knickedick-dumsnut
knåckla-polismotorcykel (med sidovagn)
knöcka-snatta
knök-flicka, "ett skaplit ˜ " en snygg tjej
knös-arbete
kocka-ljuga
kombarris-stor sten
konkarongen-hela högen
kopp-skål! (om kaffekask)
kovägen-fel sida vid rephoppning
kramma-i Göteborg kramar man inte utan krammar med korta a
krapp-trång, snäv
kratta-hand. Även ett skällsord "Du skjuter ju som en ˜ !"
krok-flicka, tjej, moder
krubb-mat
krullebagge-en pojk eller tös med krulligt hår
krumsen-stel i fingrarna av kyla
kräen-kräsen, kräsmagad
krämgubbe-person som ordnar det bra för sig
kubb-plommonstop
kvi-dra sig för att göra något
kylla-göra upp eld, tända på
kåcka-ljuga
kåmpesten-stor sten
kåna-kana
kånka-släpa, bära
kånka-släpa, bära
kåt-yster, glad, okynnig
käck-mysig, trevlig
käcka sig-göra sig till
käke-kind
källa-vattenpump på gården, vattenkran i köket
kämpanisse!-uttryck när någonting är otroligt jobbigt
kättla-yngla, om katt
kävle-kavle
kölla-elda
köneben-ung flicka (hisingsslang)
körga-polismotorcykel (med sidovagn)
köttgrotta-köttfärslimpa
köva sej-kvävas, storkna, kikna


Göttebosska

jacka-dansa, " ˜ på brögga" dansa på bryggan
jiddra-försöka snacka bort någon, nästan ljuga och fabricera
jobbanisse-uttryck när någonting är otroligt jobbigt
jocka-låsa någon med vänsterarmen och slå´n i ansiktet med högern
joggen-"sjutton" (mildare svordom)
jurpa-grumlig vätska
jåmpa-plurra, trilla i
jänke-amerikan: pjatthatt
jäsa upp-göra gravid

Göttebosska.

ilke-knöl på foten
indianrännare-vattenödla, endast hannarna
inkiett-angelägen
iskällardreck-lättöl

Göttebosska

hâla sej-vila sig
hâler-skuldror
hôser-strumpor, benkläder, byxor
hallå eller!?-hälsningsfras
halv special-korv, mos och bröd
halvsläng-femtilapp (se även släng - hundralapp)
hank-hängband i kläder
harrenadå-uttrop vid förvåning
hets-varningsord. " ˜, bakom dej!"
Hie-busksnår. Alla tre bokstäverna uttalas med tonvikt på "i"
hirra-yra, snurra te
hjärtad-berusad
hostehus-sanatorium
huggekubbe-flicka som sällskapar med utlänningar
hydda-koja
hydda sej-göra sig snygg
hysta-kasta uppåt
hysteman-kaptenen i äldre tiders bollspel då bollträ användes
hånka-åka snålskjuts ( ˜ sig fram)
hänga bak-åka snålskjuts på kärra eller vagn
härsa över-tåla sej, försöka stå ut med obehag
hörne-hörn, hörna
hös-grishuvud

Göttebosska

gâra-gömma
gâra-" ˜ en butte" gömma undan en butelj
gadd-tand
gama-sko sig, jobba över
gân-tokrolig, galen (Han e la ˜ )
gegga-lervälling
gensare-tjock, stickad ylletröja
gigg-ställ, stukning på mössa
gigga-(g-uttal) spotta
giggig-(j-uttal) "han är ˜ " han är flott klädd
gira-(g-uttal) gnida in snö i ansiktet
glana-titta, glo
glatt-halt, "det är ˜ på gatan"
gnubba-gnugga, " ˜ sej i ögona"
go-"du é la go" / "é du go i hela huvvet eller?!"
gojla-dribbla
goller-testiklar
gott-snask
gottepåse-vacker flicka
grôl-nedsättande betydelse om småbarn
grej-sak
grina-skratta, le brett (betyder inte gråta på äkta göteborgska)
grips-internationellt gripverktyg för hamnarbetare
grisk-otrevlig, överlägsen; en som går och muckar
gryn-pengar
gråsparv-Gbg:s latinläroverkselever som bar mössor med gråa kullar
gråtjack-gråsparv
gräddkanna-gräddsnipa
grötjol-livrem
guling-mässingsklocka
gura-gnida in snö ansiktet
gå kippe-gå utan strumpor
gåller-fotbollsskor
gåller-testiklar
gäng-det heter "en gäng " och "gängen"
gänga-ha samlag
gör-var, smörja
göra-gnida in snö i ansiktet
görad-nertryckt
görbra-rysligt bra
görfräckt-rysligt häftigt
görstoran-GöteborgsOperan
görtråkit-rysligt tråkigt

Göttebosska!

fallí-sakna, "jag är ˜ för socker"
farligt-fasligt, "de e fali dyrt"
farten-"va i ˜ för nån" vara förföljd
feppla-fumla
fert-stygg, motbjudande, avskyvärd
fessla-"han gick där å ˜ " vela fram och tillbaka
fiffig-påhittig, listig
filler-paltor, trasor
fjälla-flicka, fästmö
fjöl-bakspade
flô!-"Flytta på dig!"
flôtig-fetlagd
flane-fåne
flanig-fånig
floge-pöl
flygande-motorcykelpolis
flåa-pantbanken
flöger-sjukligt anfall som "flyger på" någon
flöshövve-knäppskalle
focka-ha samlag / få sparken
fokter-påhitt
fonte-dumskalle, fåne
fråbärlig-tafatt
frösen-frusen
frösepåse-fryspåse
fyket-sjappet
fållté-två eller tre
fäkta-tigga, " ˜ maj en bete" ge mig en bit
förjolad-svordom "förjolat!"
förstisprång-saltomortal eller volt
förstörad-"e du ˜ " är du inte klok!

Tidigare inlägg
RSS 2.0