Idag är det den andra söndagen i advent och då den första var i november är det nu läge att reda ut begreppet advent  litegrann. Advent är de sista fyra söndagarna före juldagen och markerar början på kyrkoåret. Tidigare var advent förknippat med fasta och kallades också julfasta och var liksom påskfastan 40 dagar, dvs 6 söndagar istället för 4. Redan på 1000-talet bytte det namn till advent och kortades till 4 veckor.

Ordet advent kommer från latin och betyder ankomst och syftar då på Jesus ankomst. Idag är såvitt jag vet fastande ovanligt men första advent är en viktig dag att besöka kyrkan på för de mer religiösa och varje adventssöndag brukar utgöra en liten stillsam högtidsstund. För många innebär första advent början på julen.

För egen del har alltid att samlas för en stillsam fikastund och tändning av ljus varit förknippat med advent som jag skrev igår.

Det finns två olika varianter som båda kallas adventsljusstake. Det ena har fyra stearinljus på rad där ett nytt tänds varje advent så at ljusen såsmåningom blir som en trappa. Det är en sed som kom till Sverige i slutet på 1800-talet och blev vanlig på 1920-30-talen.

Den andra varianten är elektriska ljusstakar, ofta med sju ljus som vanligen placeras i fönster. Vanligt är att det mittersta ljuset är högst och ljusen längst ut är lägst och övriga står i fallande ordning däremellan. Den första elektriska adventsstaken tillverkades av svensken Oskar Andersson redan 1934.

Personligen har jag alltid gillat dessa ganska blygsamma inslag i julpyntet. Att ha adventsstakar och stjärnor i fönstrerna ger ett trevligt ljusinslag både i lägenheten och utifrån. I denna mörka årstid är det trevligt med dessa ljuspunkter i folks fönster när man är ute på stan.

Att tända ljuset på adventsljusstaken vid varje adventsfika med lussekatter, pepparkakor och julmust ur tomtemuggarna och dessutom vara nogrann så avståndet mellan ljusen blir jämnt är ett härligt barndomsminne och till skillnad från mycket annat med julen en väldigt avslappnad del av julfirandet.

När jag var liten brukade vi alltid äta hemmagjord julkorv som en vän till min mormor gjorde. Efter att de gick bort så har det inte blivit nåt med det eftersom det är mycket svårt att hitta bra julkorv i affärerna. Nu har dock en kamrat börjat tillverka egen julkorv på gammeldagsvis så man kan njuta av denna delikatess igen.

Julkorv är en ganska tjock och grynig kokekorv som bör avnjutas med mycket senap.

Min julkalender kommer ägnas åt företeelser som hör julen till. Det kommer bli mycket mat men annat också. Det blir både mina egna åsikter och erfarenheter och fakta som jag hittar.

Först ut är just julkalendrar, eller adventskalendrar som de också kallas. En julkalender kan ah många olika former och gemensamt är att det är en form av nedräkning från förste december till julafton. Det kan vara ett ljus med datum på, det kan vara en följetång i tv, radio eller som vi gör här på bloggen.

Det klassiska som man oftast tänker på är dock en bild med numrerade luckor med en annan bild bakom där man öppnar en lucka om dagen. Det finns även varianter med presenter eller chokladbitar.

Det började i Tyskland på 1880-talet då Gerhard Langs mamma gjorde en variant med kakor där han fick äta en om dan för att underlätta väntan fram till jul. Som vuxen arbetade Gerhard i tryckeribranchen och gav ut den första tryckta julkalendern och på den vägen är det.

Som liten höll jag på med julkalendrar, jag följde de som gick på tv och hade givetvis en tillhörande kalender. Sen följde ju en alltid med sista numret av Bamse. Ibland fick jag även en chokladkalender som jag dessutom försökte återanvända genom att smälta ner blockchoklad och hälla i.