Vi älskar sport. Vi fullkomligt ääälskar detta fenomen som är lika gammalt som filosofin. Kanske äldre ändå. Sporten är räddningen när vardagen känns för grå och man ligger i sängen och stirrar upp i taket och dagdrömmer sig bort till en värld bortom vårt solsystem. 

För oss, som ligger i sängen och drömmer om en annan värld, blir sådana arrangemang som OS, VM och EM heliga för oss. Dessa arrangemang får oss (eller dom som inte tillhör nån religion) att bli troende. Sportismen. Radion, TV:n och tidningar är våra gudar och dessa gudar rapporterar om alla dessa mästerskaps händelser på ett sätt som får oss sportfånar att lyckas krama fram tårar av lycka eller fullständiga raseriutbrott eller...badande i fontäner.

Just nu är det som bekant VM i fotboll och TV- och radioapparater får arbetsplatser runt om i världen att stå stilla. Sverige lyckades inte kvala in till detta VM. Detta såg vår nemesis Danmark till den 6 juni 2009. Visst vore det själfallet oerhört kul om vårt kära blågula svenska landslag spelade i denna VM-turnering, men fakta är fakta. Vi kom inte med. Därmed inte sagt att vi i Sverige vägrar att titta på VM, bara för att vi själva inte är med. Om man är en fotbollstok så är man. Jag kollar på alla matcher jag kan (och eftersom jag är arbetslös nu så kan jag kolla på alla matcher).

VM är nu and I love it, men för mindre än ett halvår sedan var det vinter här på norra jordklotet och då var det vinter-OS. Det gick som bekant i kanadensiska Vancouver och för oss som bor i Europa var det ett helvete att kolla på alla direktsändningar, som då sändes på kvällen, natten och dom tidiga morgontimmarna. Men höll sig uppdaterad gjorde man allt. Själklart.

Ett moment som snabbt blev en tittarsuccé här hemma var inte något som försegick i någon mästerskapsgren. Utan det var innan direktsändningarna drog igång. SVT hade, en kvart innan på svt.se/os, ett program som titulerades "Uppvärmningen", där André Pops och Jonas Karlsson snackade ihop sig innan huvudsändningarna. Men det var mycket mer än så. Man fick möta reportrarna för SVT på plats där dom berättade anekdoter om vad som hade hänt innan webbsändningen började. En favorit bland oss "Uppvärmnings"-tittare blev snabbt Johan Ejeborg som fullkomligt briljerade med att immitera alla reportrar på SVT Sporten. Och som han gjorde det. Tittarna fullkomligt skrev ned SVT Sport-wallen på facebook om vilka han skulle immitera. Jag har fått en ny syn på Johan Ejeborg. En rolig jävel, som kan mycket mer än att bara kommentera VM-speedway.

En annan höjdpunkt var när man, i smyg, hade satt fast en kamera på Stig Strands kläder och man fick bevittna hur han skadade stortån, i en hetsig jakt på sin mobiltelefon, uppför trappan i hans och Björn Fagerlinds lägenhetshotell. Jag trodde att jag aldrig skulle sluta garva och jag trodde att Pops och Karlsson i studion aldrig skulle sluta kikna av skratt dom heller.

"Uppvärmningen" under OS i Vancouver blev en tittarsuccé och detta koncept har man även tagit med sig efter OS, bl a mu till fotbolls-VM, där dom nu sänder programmet, som vanligt, en kvart innan varje sena SVT-sända match. Dock så är faktiskt inte "Uppvärmningen" lika rolig nu som den var under OS. Det är lite mera stelt nu och är inte alls lika "anarkiskt" som under OS. Men även dom sämsta programmen har sina ljuspunkter. Under VM är det utsände reporten David Fjäll som står för dom roligaste anekdoterna. Han är lite av fotbolls-VM:s Johan Ejeborg 
Annars är sommarens upplaga av "Uppvärmningen" lite småstel och dom asgarv och kiknande skrattattacker man bjöds på unde OS-"Uppvärmningen" har bytts ut mot några småleenden då och då.

/ DV