Magnus Jensen satt och smuttade på en whisky på den lilla kvarterspuben, alldeles nedanför hotellet. Hotellet var nybyggt och litet, inte större än två enplansvillor som stod staplade på varandra. Det hade stått klart 20 oktober och även fast det var nybyggt var priserna inte alltför höga. Det trestjärniga hotellet låg på Sackville Street i London, en liten gata vid Piccadilly Circus och som Magnus hade besökt ett antal gånger. London var en favoritstad för honom, men även fast han varit där ett tiotal gånger och brukade stanna två veckor varje gång, så kände han inte till lika mycket som han tyckte att han borde. Han brukade mest röra sig runt Piccadilly Circus, Covent Garden, Leicester  Square och Soho. Ibland brukade han åka upp till Arsenal för att se någon match, när han ändå var i London. Men nåra längre resor inom stadsgränserna hade han inte gjort.

   Kvartespuben hette "The golden goose" och namnet sägs ha kommit från 1800-talets mitt. Bredvid ingången hängde en mässingstavla som berättade historien. 1855 ägde en man vid namn William Jones en livsmedelsbutik i denna lokal. Tiderna blev så småningom hårda för honom och han var tvungen att göra sig av med sitt biträde. Färre och färre människor kom till butiken och William funderade på att stänga igen. Men en dag när han diskuterade butikens dåliga affärer med en kund så kom helt plötsligt en gås in genom dörren. När William försökte fösa ut gåsen blev den så rädd att den flög omkring där inne och välte ner burkar och flaskor från hyllorna. William fick stanna kvar i butiken och städa i ordning till långt in på småtimmarna, då han gav sig och gick hem för att få lite sömn. När han kom till butiken nästa morgon trodde han inte sina ögon. Utanför butiken flockades människor. Nästa dag samma sak. Och nästa, och nästa. Affärerna gick strålande och William hade åter råd att anställa ett biträde. 1870 sålde William Jones lokalen då han flyttade sin verksamhet till en annan del av London. Den nya ägaren öppnade en pub i lokalen och en sen kväll när alla gäster hade gått hittade han en loggbok. William Jones hade glömt kvar den när han flyttade och i boken fanns historien om gåsen nedskriven. Nu förvarades boken i en inglasad monter bakom disken. 

   Magnus väntade på en man som satt på värdefull information. Information som Magnus behövde för att fortsätta sin jakt. Mannen som han väntade på hade kontaktat honom dagen innan på ett kafé i Soho. Han var lång, smal och mörkhårig.
   Magnus kollade på klockan, halv tre. Det var nu som hans kontakt skulle kliva in genom dörren till puben. När han tittade upp från klockan stod en lång, smal och mörkhårig man, med en marinblå kostym och en ljusblå sidenskjorta framför honom.
   "Mr. Jensen", sa mannen och stäckte fram handen. "Har ni pengarna?"
   Jensen sköt en väska till honom under bordet.
   "250 000 pund. Precis som du krävde", sa Magnus innan han fortsatte att smutta på whiskyn. "Plus att vi delar på bytet när jag har hittat det."
   Mannen stoppade handen innanför kavajen och tittade sig om för att vara säker på att ingen såg vad han gjorde.
   "Kom igen nu. Det är en karta du ska räcka över, inte en pistol", suckade Magnus.
   Mannen räckte över kartan till Magnus och böjde sig fram mot honom.
   "'Så långt borta har aldrig varit så nära'" sa han och tog upp väskan med pengarna. Han skulle just öppna den då Magnus sa:
   "Litar du inte på mig? Jag lovar att om det inte ligger 250 000 pund i väskan så får du skjuta mig."
   Mannen nickade, reste sig upp och skakade hand med Magnus. Sedan gick han, utan att säga ett ord.
   Magnus satt kvar och studerade kartan noggrant, sedan tog han upp telefonen och ringde ett samtal.
   "Ja, hej det är jag. Kom till mitt hotell om två timmar. Ta med dig våra "skyddshelgon"
  Han stoppade kartan i bröstfickan på den vita skjortan, svepte whiskyn och gick ut från puben.

   Vädret hade blivit bättre nu. Regnet hade dragit bort och molnen skingrats så solen tittade fram, men det var fortfarande kallt. Runt tre-fyra plusgrader, och även fast hotellet bara låg runt hörnet så hade Magnus ändå tagit på sig sin brunna skinnjacka. Mobiltelefonen stoppade han ner i fickan på de ljusblå jeansen.
   Han drog ett djupt andetag genom näsan när han kom ut, men det skulle han inte gjort. För en sekund glömde han bort att han var i London, där luften är lika frisk som nere i en kolgruva. Han fick en rejäl hostattack och kollade sedan runt omkring sig för att försäkra sig om att ingen hörde honom. Lutandes mot en vägg med en mobiltelefon i händerna två-tre meter längre bort stod en rödlätt tonårstjej med höjda ögonbryn och ett leende på läpparna. Magnus kände sig generad och gick med snabba steg mot hotellet
   När han kom fram till entrén så kände han sig iakttagen. Han vände sig om för att se om det var någon som följde efter honom, men han såg ingen.

   Precis när han hade gått in så rullade en svart limousine med tonade rutor runt hörnet från Vigo Street.