WTF???
Rubriken är ungefär lika tom som hemmalagets spel igår på Gamla Ullevi.
Vissa människor har fördelen att de kan gå till Ullevi glada i hågen, de har ingen ångest, de har inte ägnat största delen av den vakna tiden sedan senaste matchen med ångest inför den kommande, de kan gå dit, de kan käka sin förbannade korv, de kan sätta sig på läktare, sucka över misslyckandet och sedan gå hem, sova och morgonen efter är det liksom inte mer med det. Ångesten har inte nått dom.
Visst får man mer ångest när man inte har otroligt mycket att göra dagarna i ända som en annan för tillfället, men jag vet ju att jag när jag jobbat/pluggat ibland under möten/föreläsningar/själva arbetet kommit på mig själv med att tänka på laguppställningar, nästa match etc istället för det som man bör fokusera på. NU har jag förvisso lärt mig att tokfokusera under perioderna som krävs under dagen men jag har tagit på mig att introducera folk på jobbet för att jag tyckte det var säkrast att säga "ja" när chefen frågade "Då tar du det nu då?" när man fladdrat iväg i tankarna tidigare under mötet... Man får offra lite.
Att leva med det här är normalt sett jobbigt, slåss man i toppen är det ångest för det men det är en ångest som ändå har en sorts glädje i sig. Man vet att man är bra, man vet att folk fruktar en, man vet att ingen/knappt ingen kan säga att de är bättre. Nu, i bottenstriden är det BARA ångest.
Det är för jävla jobbigt att sitta på Gamla en apriltorsdag och heja på Mjällby för att de ska slå Dif så vi inte hamnar ännu längre ner i tabellen....
WTF???
Ifjol var det en, frånsett tre matcher (jag räknar in Tel-Aviv) , helt otrolig säsong. Vi hade vår fantastiska hemmaarena där stämningen höll god europaklass stora delar av säsongen, vi hade ett lag som var fantastiskt trots alla skador. Vi hade en fantastisk inmarschsång.
Vi har nu tappat i stort sett allt, det är bara "Snart skiner Poseidon" som håller klassen.
Just nu finns det bara en lycklig blåvitt, han heter Conny Karlsson och tränar HIF.
Vi spelade igår mot det enda laget, förutom oss själva, som kan klassas som storlag i detta kungarike. Malmö FF är ett lag jag har många minnen av, väldigt varierande sådana med. Man har ju inte glömt 3-0 ledningen i paus som förvandlades till 3-4 hemma, man har ju inte glömt guldmatchen på Malmö Stadion 94, man har ju tyvärr inte glömt seriefinalen 2004 hemma inför cirka 40tusen, man har ju inte glömt premiären 2005 och man har inte glömt Kims fenomenala räddning ifjol på nya arenan i Malmö.
Igår gjorde Malmö vad de behövde, jag är den förste att erkänna att de vann fullkomligt rättvist och att vi inte var nära någon gång egentligen men det finns mängder med frågor från matchen.
*Hur kan man, med tre friska mittbackar i truppen förutom den startande, välja att flytta in vänsterbacken och sätta en ovan spelare på vänsterbacken när man har en mittback skadad?
*Hur kan man tillåta JJ spela när det återigen sitter över tio tusen på läktarna som ser att han fanimej är sämre än mig? Vi hade Lasse Kronér på vår sektion igår, han hade fan rört sig mer och snabbare än JJ igår, även om herr Kronér hade haft gitarren och converse på sig....
*I paus bytte man ut Bärkroth och satte in Pärlan, Pärlan var givetvis helt rätt men hur i helvete tänkte man när man lät JJ vara kvar och tog ut en speedspelare som vi såväl behövde, som sliter, som ger allt och som med sin snabbhet skapar problem för motståndarlaget?
*Sedan sätter man in TO och det är givetvis helt rätt, men då tar man ut Sebastian Eriksson, WTF???? JJ får givetvis fortsätta jogga runt i makligare takt än hur jag tar mig runt hjällbovallens slinga efter att ha löpt två raka göteborgsvarv!
*Tredje bytet sker sedan, här är det faktiskt rätt att inte ta ut JJ då Robin Söder är så trött som en från skada nyss återkommen spelare är, men man sätter inte in Sana för speeden, man sätter inte in Råttan för att ha någon som kan vinna i luften nej man sätter in den defensive mittfältaren Alexander Faltsetas. i underläge 0-2 med kort tid kvar då tar vi alltså ut en forward och sätter in en defensiv mittfältare.
WTF????
Jag har tjötat om det ett tag nu, men fy fan vad likt detta är säsongen 98. De med mindre rutin liknar detta vid 2002 och de med ännu mindre rutin liknar det med hösten 2006. De som är riktigt orutinerade har aldrig sett blåvitt på dekis.
Det var faktiskt iår, 2010, som det nya blåvitt skulle bära frukt som man sade när man fick den nya organisationen till 2007. Nu vann vi direkt guld då, och det vill man givetvis inte ha ogjort, det bildas fortfarande en tår i ögat när man tänker på den där slutsignalen i hällregnet på Ullevi inför 42tusen personer den där eftermiddagen mot TFF. Dock satte det ribban högt direkt och att i sin första höjdhoppstävling någonsin klara 2,40 kanske i längden inte är bra för karriären.
Kan det vara så att det guldet satte ribban för högt? Var vi inte färdiga alls då och att det nu istället har slagit tillbaka?
Nej, problemet är något annat, att vinna guldet kan aldrig vara negativit för en klubb av vår dignitet.
Nu går vi in i en period som är stentuff och faktum är att vi fram till vm-uppehållet kan torska varenda match utan att det i nuläget är en skräll.
Mjällby borta? Ja, strandvallen en måndagkväll är ju verkligen vad ett lag i skrikande poängbehov vill ha.
Aik Hemma? Torskar Aik derbyt på söndag och vi torskar mot Mjällby (två resultat som inte direkt är osannolika) kan det vara ett möte mellan jumbon och nästjumbon....Enkelt? nä.
Gais "borta"? Det brukar drivas hårt med Gais men nu har de spelat bra och detta är väl den största chansen att slå oss i en meningsfull match de haft på mängder med år.
Ösk hemma? Här är väl största chansen till seger, men Ösk är livsfarliga med många skickliga spelare och Ösk kan slå vem som helst var som helst.
Gefle borta? Konstgräset i Gefle....Fy fan....
WTF???
Det här går inte längre, jag tänker inte skrika Avgå alla än dock.
Dock hörde jag det för första gången denna säsongen igår, visserligen från EN person men likväl det börjar klagas rejält från många håll.
JJ måste petas iaf till aikmatchen, det fungerar inte att ha en spelare som direkt får alla på läktarplats emot sig och som framförallt inte platsar fotbollsmässigt.
Förövrigt måste tränarna sluta ha undanflykter.
Att säga att man inte vill ändra i laget för att spelare kan bli oroliga? Det är fan inte 10åriga grabbar, det är vuxna män!!!
Jag har klagat mycket här, men det är av ren kärlek till klubben, jag kommer följa det här förbannade laget om vi så möter BK Smitten i div.8c på Torslandavallen grus 2.
För supportrar som tvekar på att gå när laget underpresterar, oavsett lagtillhörighet:
ÄLSKA MIG MEST NÄR JAG FÖRTJÄNAR DET SOM MINST FÖR DÅ BEHÖVER JAG DET SOM MEST!!!
(och nej det gäller ej JJ)
Vissa människor har fördelen att de kan gå till Ullevi glada i hågen, de har ingen ångest, de har inte ägnat största delen av den vakna tiden sedan senaste matchen med ångest inför den kommande, de kan gå dit, de kan käka sin förbannade korv, de kan sätta sig på läktare, sucka över misslyckandet och sedan gå hem, sova och morgonen efter är det liksom inte mer med det. Ångesten har inte nått dom.
Visst får man mer ångest när man inte har otroligt mycket att göra dagarna i ända som en annan för tillfället, men jag vet ju att jag när jag jobbat/pluggat ibland under möten/föreläsningar/själva arbetet kommit på mig själv med att tänka på laguppställningar, nästa match etc istället för det som man bör fokusera på. NU har jag förvisso lärt mig att tokfokusera under perioderna som krävs under dagen men jag har tagit på mig att introducera folk på jobbet för att jag tyckte det var säkrast att säga "ja" när chefen frågade "Då tar du det nu då?" när man fladdrat iväg i tankarna tidigare under mötet... Man får offra lite.
Att leva med det här är normalt sett jobbigt, slåss man i toppen är det ångest för det men det är en ångest som ändå har en sorts glädje i sig. Man vet att man är bra, man vet att folk fruktar en, man vet att ingen/knappt ingen kan säga att de är bättre. Nu, i bottenstriden är det BARA ångest.
Det är för jävla jobbigt att sitta på Gamla en apriltorsdag och heja på Mjällby för att de ska slå Dif så vi inte hamnar ännu längre ner i tabellen....
WTF???
Ifjol var det en, frånsett tre matcher (jag räknar in Tel-Aviv) , helt otrolig säsong. Vi hade vår fantastiska hemmaarena där stämningen höll god europaklass stora delar av säsongen, vi hade ett lag som var fantastiskt trots alla skador. Vi hade en fantastisk inmarschsång.
Vi har nu tappat i stort sett allt, det är bara "Snart skiner Poseidon" som håller klassen.
Just nu finns det bara en lycklig blåvitt, han heter Conny Karlsson och tränar HIF.
Vi spelade igår mot det enda laget, förutom oss själva, som kan klassas som storlag i detta kungarike. Malmö FF är ett lag jag har många minnen av, väldigt varierande sådana med. Man har ju inte glömt 3-0 ledningen i paus som förvandlades till 3-4 hemma, man har ju inte glömt guldmatchen på Malmö Stadion 94, man har ju tyvärr inte glömt seriefinalen 2004 hemma inför cirka 40tusen, man har ju inte glömt premiären 2005 och man har inte glömt Kims fenomenala räddning ifjol på nya arenan i Malmö.
Igår gjorde Malmö vad de behövde, jag är den förste att erkänna att de vann fullkomligt rättvist och att vi inte var nära någon gång egentligen men det finns mängder med frågor från matchen.
*Hur kan man, med tre friska mittbackar i truppen förutom den startande, välja att flytta in vänsterbacken och sätta en ovan spelare på vänsterbacken när man har en mittback skadad?
*Hur kan man tillåta JJ spela när det återigen sitter över tio tusen på läktarna som ser att han fanimej är sämre än mig? Vi hade Lasse Kronér på vår sektion igår, han hade fan rört sig mer och snabbare än JJ igår, även om herr Kronér hade haft gitarren och converse på sig....
*I paus bytte man ut Bärkroth och satte in Pärlan, Pärlan var givetvis helt rätt men hur i helvete tänkte man när man lät JJ vara kvar och tog ut en speedspelare som vi såväl behövde, som sliter, som ger allt och som med sin snabbhet skapar problem för motståndarlaget?
*Sedan sätter man in TO och det är givetvis helt rätt, men då tar man ut Sebastian Eriksson, WTF???? JJ får givetvis fortsätta jogga runt i makligare takt än hur jag tar mig runt hjällbovallens slinga efter att ha löpt två raka göteborgsvarv!
*Tredje bytet sker sedan, här är det faktiskt rätt att inte ta ut JJ då Robin Söder är så trött som en från skada nyss återkommen spelare är, men man sätter inte in Sana för speeden, man sätter inte in Råttan för att ha någon som kan vinna i luften nej man sätter in den defensive mittfältaren Alexander Faltsetas. i underläge 0-2 med kort tid kvar då tar vi alltså ut en forward och sätter in en defensiv mittfältare.
WTF????
Jag har tjötat om det ett tag nu, men fy fan vad likt detta är säsongen 98. De med mindre rutin liknar detta vid 2002 och de med ännu mindre rutin liknar det med hösten 2006. De som är riktigt orutinerade har aldrig sett blåvitt på dekis.
Det var faktiskt iår, 2010, som det nya blåvitt skulle bära frukt som man sade när man fick den nya organisationen till 2007. Nu vann vi direkt guld då, och det vill man givetvis inte ha ogjort, det bildas fortfarande en tår i ögat när man tänker på den där slutsignalen i hällregnet på Ullevi inför 42tusen personer den där eftermiddagen mot TFF. Dock satte det ribban högt direkt och att i sin första höjdhoppstävling någonsin klara 2,40 kanske i längden inte är bra för karriären.
Kan det vara så att det guldet satte ribban för högt? Var vi inte färdiga alls då och att det nu istället har slagit tillbaka?
Nej, problemet är något annat, att vinna guldet kan aldrig vara negativit för en klubb av vår dignitet.
Nu går vi in i en period som är stentuff och faktum är att vi fram till vm-uppehållet kan torska varenda match utan att det i nuläget är en skräll.
Mjällby borta? Ja, strandvallen en måndagkväll är ju verkligen vad ett lag i skrikande poängbehov vill ha.
Aik Hemma? Torskar Aik derbyt på söndag och vi torskar mot Mjällby (två resultat som inte direkt är osannolika) kan det vara ett möte mellan jumbon och nästjumbon....Enkelt? nä.
Gais "borta"? Det brukar drivas hårt med Gais men nu har de spelat bra och detta är väl den största chansen att slå oss i en meningsfull match de haft på mängder med år.
Ösk hemma? Här är väl största chansen till seger, men Ösk är livsfarliga med många skickliga spelare och Ösk kan slå vem som helst var som helst.
Gefle borta? Konstgräset i Gefle....Fy fan....
WTF???
Det här går inte längre, jag tänker inte skrika Avgå alla än dock.
Dock hörde jag det för första gången denna säsongen igår, visserligen från EN person men likväl det börjar klagas rejält från många håll.
JJ måste petas iaf till aikmatchen, det fungerar inte att ha en spelare som direkt får alla på läktarplats emot sig och som framförallt inte platsar fotbollsmässigt.
Förövrigt måste tränarna sluta ha undanflykter.
Att säga att man inte vill ändra i laget för att spelare kan bli oroliga? Det är fan inte 10åriga grabbar, det är vuxna män!!!
Jag har klagat mycket här, men det är av ren kärlek till klubben, jag kommer följa det här förbannade laget om vi så möter BK Smitten i div.8c på Torslandavallen grus 2.
För supportrar som tvekar på att gå när laget underpresterar, oavsett lagtillhörighet:
ÄLSKA MIG MEST NÄR JAG FÖRTJÄNAR DET SOM MINST FÖR DÅ BEHÖVER JAG DET SOM MEST!!!
(och nej det gäller ej JJ)
Kommentarer
Trackback
