Nu har det gått upp ett ljus för mej denna mörka septemberkväll. Hösten har kommit till Sverige, det är sant. Det märks inte bara i almanackan utan även på vädret. Det blåser om morgonen när man går till skolan och det blåser storm och regnar på natten, däremellan är det "bara" mulet. I skolan känns det också att det är höst. En del lärare börjar vissna och idag gick faktiskt en lärare omkring med ett oväder över sig. Då vet man att hösten är här. En annan lärare hade faktiskt gula blad hängandes i öronen och från en annan lärares ögon regnade det. En del säger att det är mysigt med höst. Okej, är det mysigt att gå hem från arbetet i regn och snålblåst? Är det mysigt att inte kunna undvika att trampa i oerhörda vattensamlingar ute på gatan så man blir blöt om strumporna och därigenom drar på sig en förkylning, som bara blir värre av det kalla, råa och tråkiga vädret och som sedan leder till hög feber som gör att du blir sängliggandes? 
Kom inte och säg att hösten är en trevlig och mysig årstid. Det är en rutten årstid som får alla människor att förvandlas till zombies (utom de som går på LSD). Det ända som är lite upplyftande med denna årstid är att alla insekter försvinner och man slipper få myggbett som gör att man ligger sömnlös om nätterna, men detta upphäver inte på långa vägar de sakerna som är ruttna med hösten. Jag vet finns det en grupp människor som uppskattar hösten. Pensionärer. På hösten får nämligen alla Sveriges pensionärer ett kollektivt intresse. De går nämligen ut i skogen och plockar svamp. Men det är också det enda de gör. Så alla svampintresserade som läser detta. Om ni vill ut i skogen och plocka svamp så är det bara att följa den tjocka strömmen av pensionärer. De ska nämligen bara till ett enda ställe. Skogen.