I lördags såg jag GAIS bortamatch mot Ellos på tv, första tv-matchen för i år. Det känns ännu mer nervöst på tv av nån anledning. Är man på plats känns det som man har aningen mer kontroll. Fast det har man ju inte.

GAIS gjorde första målet men det vinkades av för offside, eftersom man inte fick se en enda repris i vettig vinkel gissar jag att Lindström faktiskt var i linje med de skalliga. Hursomhelst räknades ej målet och istället kunde Taco som han kallas i folkmun styra in en hörna i bortre krysset. Snyggt får man la erkänna att det var även om det sved. När Wanderson äntligen fick till ett av sina många skott och skyfflade in kvitteringen kändes det genast bättre. Sen blev det paus och jag tyckte GAIS vart aningen bättre i första halvlek. Till andra bytte Ellos in en del offensivt folk och tog ett större grepp om matchen och Dime fick storspela för att freda målet. När sen Angus trillar och mannen med plastmasken kan lobba in 2-1 till tekobönderna med bara minuter kvar kändes det riktigt surt. Men GAIS visar moral och Lindström hittar Kenneth Gustafsson med ett väl slaget inlägg vars retur Eyjolfur Hedinsson kan lyfta in. Eyjo har en förmåga att göra viktiga mål... Tror samtliga mål han gjort i GAIS vart direkt poänggivande.

Men bottenstrid är bottenstrid och egentligen behöver man vinna. Speciellt som BP vann så tappade vi ju två pinnar på dem. Men ryckte iallafall en på Hammarby, men marken är långt ifrån fast. Nu väntar Gefle härnäst och det blir icke enkelt alls. Fast det är ju alltid kul att snuva andra lag på segrar på det sättet, oavgjort kan verkligen kännas på olika sätt fastän det ger samma poäng. Nu är det en match i taget som gäller. Blir ett tajt gnetande och tokstirrande på andras resultat säsongen ut.

Nåja, jag avslutar med ett citat från gårdakvarnens matchanalys. "En sur Haglund är en bra Haglund. Och inte kan han gnälla på underlaget."

Just nu lider FH på rambergsvallen, men han kom ju in gratis iallafall.

/AH