Så har man gjort det igen mina damer och herrar. Bokat biljetter till en film som inte går längre på bio (här nere i Norrköping) Hade bestämt med en polare att gå och se Nationale Treasure - Book of secrets, men nej då. När jag kom fram till kassan och bad om biljetterna tittade dom med förvånade blickar på mig. "Den kommer snart ut på DVD" fick jag höra. I detta ögonblick väntade jag bara på att alla i hela lokalen skulle bli tysta i typ 2 eller 3 sekunder innan asgarvet ekade där inne och pekfingrar riktades mot mej. Nåja, lite skamset valde vi en ny film och det fick därmed bli Varg, med Peter Stormare. Gick fram i kassan igen och bestämde biljetter. "Varg?" och denna sekund kändes snarrare som 10 sekunder. Men det visade sig bara att hon inte hörde vad jag sa. Jag och polaren fick biljetterna till premiären av Varg.
En Liten kort recension om filmen då. Naturbilderna var fantastiska. En ensam skoter som far över de vita vidderna. Skogar som är så tjocka att vem som helst skulle kunna gå vilse i dom när man precis kom in bland granar och tallar. Sedan har vi ju dialekten. Vad skulle man göra utan norrlänska. Sverige skulle bli ett mycket tråkigare land att leva i. Stormares insats i rollen som renskötare var helt magnifik och jag har sällan skådat sådana känslor för en hel hop renar som denne man. Betyget blir en stark 3:a. Foto, skådespeleri och norrlänskan.

/DV